Inför en stor del av den västsvenska logistikfastighetsgräddan släppte Colliers i februari sin årliga logistikrapport, i år under namnet “The Silk Road” om hur Kinas nya Sidenväg kan komma att påverka framtidens svenska logistikmarknad.
Inbjuden att tala var Per Portén, head of Shanghai Office på Business Sweden
– Kina vill återta den position i världen som man en gång hade, och “make China great again”. Och till skillnad från Trump är Xi Jinpings version av det målet lite på steroider, det är ett helt annat batteri av planer bakom, sa Per Portén.
Kina vill återta den position i världen som man en gång hade, och “make China great again”
Kinas Belt and Road Initiative som Nya Sidenvägen också kallas, sjösattes 2013 och handlar om att bygga upp ny infrastruktur mellan Kina och Europa, med järnväg och via sjöfart och därigenom bygga upp en ny, kinakontrollerad global handel, vilket har kallats “Århundradets projekt”.
– Det här är det kinesiska projekt som påverkar oss i omvärlden allra mest.
Idag är omkring 100 länder och flera multilaterala banker inblandade i Belt&Road. Enligt Per Portén finns det ingen tydlig åtgärdslista, utan projektet växer fram organiskt.
– Många av de projekt som idag räknas in initierades redan före 2013. Kinesiska företag sätter också gärna en Belt&Road-stämpel på sina projekt för att öka chanserna till att få statligt stöd.
När det gäller utmaningen att hitta nya marknader är Nya Sidenvägen en väldigt viktig satsning.
– Kina har gränsar till 14 andra länder, men exporten till dessa är idag låg jämfört med den till mer utvecklade ekonomier. Kina har t ex en större export till Sydkorea och Japan än till de 14 grannländerna gemensamt. Det handlar mycket om att utöka möjligheterna till handel med grannationerna och hitta ny efterfrågan på kinesiska produkter, och då behövs ny, bättre landinfrastruktur.
Ökade flöden Asien-Sverige
En sak som är säker med den nya Sidenvägen menar Per Portén, är att logistikflödena kommer att öka mellan Asien och Sverige.
– De här tåglinjerna används redan av företag som Volvo Cars, Ikea och Stora Enso. De är 3,5 gånger dyrare än sjövägen idag, men också betydligt snabbare.
Godshubbarna för järnvägen finns idag i Tyskland och Polen, där godset lastas om. Men det också diskussioner om dedikerade tåg mellan Kina och Sverige.
– Vi märker ett intresse både från svenska och kinesiska företag – sen får vi se hur stora volymer det handlar om. Blir det stora godsvolymer så kan man ju fråga sig om man kan skippa Tyskland och Polen och skapa direktlinjer. Men sen är det oklart hur de här flödena ska gå, om det är med sjöfart från Polen eller Baltikum över Östersjön, eller på något sätt via Finland.
När det gäller själva infrastrukturbygget så kommer det till stor del att utföras av kinesiska bolag. Men infrastrukturen som byggs skapar nya logistiska möjligheter, och ett nytt ekonomiskt landskap.
– Svenska företag kommer att tjäna på infrastrukturen som byggs, och kommer kunna frakta på nya vägar till Sydostasien.
Mer gods norrifrån
Enligt Anders Johansson på Colliers kan Sidenvägen på sikt påverka logistikkartan i Sverige.
– Både nordostpassagen, NSR, och järnvägen mellan Kina och Finland som ingår i Belt&Road kan påverka Sverige. Om järnvägen förlängs och elektrifieras till Haparanda t ex, kan det på sikt ge ökade flöden av handelsvaror norrifrån.
Eftersom spårvidden skiljer sig mellan Sverige och Finland så behöver godset då lastas om innan det fortsätter söderut.
– Det är åtminstone vad Haparanda hoppas på, att man ska kunna ha en omlastningsterminal där, med en förlängning till hamnen i Narvik, och bli en ny, betydande godshub för Asienflödena.
Att Nya Sidenvägen kommer att påverka Sveriges logistikkarta var dock något som ifrågasattes från fastighetsfolket i publiken.
– Jag vill ifrågasätta tidsaspekten och den verkliga potentialen i de här tågflödena, sa bland annat Joakim Hedin, vd på Bockasjö, från sin lyssnarplats.
– Järnvägen från Kina har man pratat om länge, men som ni själva säger är den 3,5 gånger dyrare än att frakta med sjö, och än så länge har vi inte sett någon förskjutning av godsflödena. Det kanske påverka marknaden i länder som Tyskland och Polen, men jag tror inte det kommer att påverka Sverige i någon större utsträckning, åtminstone inte de närmaste åren.
Hilda Hultén
