Glas är i princip ett evigt material som kan smältas och formas om och om igen. Det finns dock logistiska, tekniska och ekonomiska hinder för att gammalt fönsterglas ska kunna bli nytt, så kallat, “planglas”. Ragn-Sells, Saint-Gobain och Elitfönster är några aktörer som samarbetar för att skapa ett fullt cirkulärt flöde.
Artikel ur Dagens Logistik nummer 1 2024
Använda glasförpackningar blir sedan länge nya förpackningar. Men för planglas – fönsterglas – ser det annorlunda ut; där återvinns i princip bara spillet från glas- och fönstertillverkningen. Byte till moderna fönster minskar husets energiförbrukning, men hittills har de gamla fönstren hamnat på deponi eller nedcirkulerats till förpackningar eller glasull.
– Många hinder handlar om logistik: Bortmonterade fönster ska vara hela tills glaset kan tas ut under kontrollerade former. Fönster är skrymmande, tunga och sköra medan insamling och konsolidering behöver flera steg. Detta ställer krav på sortering, lagring och transporter, säger Helena Forslund, logistikprofessor på Linnéuniversitet, som studerat cirkulära möjligheter för planglas tillsammans med LiU-professorn Maria Björklund.
Låg återanvändning
Många aktörer i glasbranschen vill se cirkulära flöden från-planglas-till-planglas. Men medan 98 procent av alla glasflaskor och glasburkar återvinns idag, ofta cirkulärt, menar Helena Forslund att “cirkulariteten” för planglas bara är en procent. Det största hindret är de höga renhetskraven.
– Glasburkar produceras styckvis och man kasserar fula exemplar. Planglas däremot produceras i ett kontinuerligt flöde, där även små föroreningar kan leda till stora störningar, förklarar glasexperten Christina Stålhandske på miljö- och återvinningsföretaget Ragn-Sells.
De har nyligen skapat ett logistik- och återvinningsflöde, hela vägen från nedmonterade fönster till återvunnen glasråvara. Vid rivning exempelvis kan fastighetsägaren kontakta Ragn-Sells direkt.
Hämtar gamla fönster
Flera fönsterföretag deltar i initiativet, bl a Elitfönster På Plats, som erbjuder kunderna tjänsten att ta hand om de gamla fönstren vid köp av nya fönster – som Ragn-Sells sedan hämtar.
– När vi mäter in de nya fönstren inventerar vi också de gamla. Vid leverans skickar vi också pallar och emballage för hantering av avfallet. Då är det enkelt att sortera trä, metall, isolering och annat i olika fraktioner genast på plats, berättar Patrik Johansson, miljöchef på Elitfönster.
De nermonterade fönstren – karm och båge – ställs på högkant på egna pallar och lastsäkras med ribbor. Till planeringen hör att säkra en sorteringsplats på bygget och kontakta Ragn-Sells om hämtning av alla fraktioner. Pallarna med fönstren – som nu betraktas som avfall – körs till sin förbehandlingsanläggning där glaset krossas ur fönsterbågen och samlas i speciella säckar eller containrar. Den här processen är kritisk: även små mängder av exempelvis aluminium kan leda till bubblor i glaset.
Nästa steg är att kvalitetssäkra glaskrosset (skärv, cullet) och för detta driftsätter Ragn-Sells under våren en egen anläggning. För glas finns idag End-of-Waste-regler, så när en viss batch glaskross passerat kvalitetssäkringen betraktas den som återvunnen råvara. Regelverket för hantering, lagring och transport av råvaror är ofta enklare än för avfall.
Det finns ingen planglasproducent i Sverige så glasråvaran exporteras sedan till europeiska anläggningar. Även Osby Glas som producerar glaskassetter – sammanfogade planglas– skickar iväg sitt spillmaterial.
– Vi optimerar bort mycket spill och återanvänder även en del glas, men kontamineringsrisken är ett gemensamt problem, säger Joel Rosenqvist, vd på Osby Glas.
Sand ändlig råvara
Huvudråvarorna i glas är sand, soda och kalk. Samtliga utvinns främst genom brytning och är ändliga resurser, konstaterar Oskar Storm, glasexpert på Saint-Gobain Glas.
– Med dagens konsumtion räcker sanden som glasråvara i ungefär 50 år, produktionsspill har alltid återvunnits men tillgången till återvunnen skärv är en flaskhals, säger han.
I vanligt planglas blandar man in 30 procent skärv och i s.k. CO₂-glas hela 70 procent, vilket minskar energin som förbrukas i smältprocessen rejält. Därför är CO₂-glas efterfrågat av fastighetsägare som vill minska byggnaders klimatpåverkan.
I februari ordnar Glascentrum första gången en utbildning i fönsterinventering. För återvinningen är viktigt att de gamla fönstren exempelvis inte fogats med PCB. Oskar Storm menar att inventering alltid bör ingå vid rivning och fönsterbyten och därför skrivas in i Upphandlingsmyndighetens kriteriedokument för inköp.
Hur ska då ett cirkulärt fönster designas?
– Inga gifter, och en glaskassett med ram som håller ihop när vi krossar ut glaset, säger Christina Stålhandske.
– Och framför allt: Det ska gå enkelt att byta ut kassetten.
Av Leena Kossila
Författare till Circular Logistics in the Nordics, Cirkulär logistik och Cirkulära materialflöden i praktiken
