Sjöfartsverket presenterade igår sin treårsplan för regeringen. Planen föreslår allt från investeringar i isbrytare till fortsatt effektivisering och farledsunderhåll. Om förslagen går igenom kan myndigheten sänka farledsavgifterna med upp till 25 procent.
Igår, den 1 mars, presenterade Sjöfartsverket sin treårsplan för regeringen. Planen innehåller investeringar i isbrytare, fortsatt effektivisering och tjänsteutveckling samt satsningar på farledsunderhåll, parallellt med en sänkning av farledsavgiften med upp till 25 procent.
– Den enskilt största utgiften de kommande åren är investering i nya isbrytare, som är i behov av att bytas ut snarast. Sjöfartsverket utgår i sin anslagsframställan från att de nya isbrytarna anslagsfinansieras och kan upphandlas under 2022 då dessa är helt avgörande för både sjöfartens och Sjöfartsverkets verksamhet, kommenterar Katarina Norén, generaldirektör.
I årets budget aviserade regeringen en klimatkompensation på 300 miljoner kronor per år under 2023 och 2024. Målet med tillskottet är att stärka myndighetens ekonomi och minska trycket på farledsavgifterna. Hur klimatkompensationen kommer se ut presenteras den 14 april, men Sjöfartsverket föreslår i sin treårsplan att kompensationen kan förlängas efter år 2024. Det skulle i så fall göras genom att driften av isbrytning jämställs med vinterväghållningen på väg och järnväg, som idag är statligt finansierad genom nationell transportplan. Om myndigheten får igenom sitt förslag kan farledsavgifterna sänkas.
– Skulle driften av isbrytningen finansieras via nationell plan kan vi få ett utrymme i vår budget att sänka farledsavgifterna permanent med upp till 25 procent. Det skulle, enligt rederierna själva, betyda oerhört mycket för sjöfarten och gynna överflyttning av gods från väg till sjö i enlighet med regeringens godstransportstrategi, kommenterar Katarina Norén.
Ökat statligt ansvar
Budgeten gav också 220 miljoner kronor i extra anslag för 2022, följt av 300 miljoner åren 2023 och 2024, som innebär att staten tar det fulla ansvaret för fritidsbåtstrafikens behov samt för slussar och kanaler. Myndigheten föreslår att anslagsnivån permanentas och att en satsning görs för att återta underhållsskulden för de byggnadsminnen i form av kulturfyrar som myndigheten förvaltar men som inte längre fyller någon nautisk funktion.
Sjöfartsverket menar att dessa satsningar är avgörande för att myndigheten ska kunna bygga upp en långsiktigt hållbar ekonomi under 2020-talet.
– I en verksamhet med stora investeringsbehov och kritisk samhällsservice är kontinuitet och långsiktighet avgörande. Därför föreslår vi att staten kontinuerligt tar större ansvar för delar av sjöfarten i likhet med väg- och järnvägstrafiken.
I treårsplanen görs även satsningar på fortsatt uppbyggnad av totalförsvaret samt omställning av flottan till fossilfri drift. Samtidigt arbetar myndigheten med effektiviserings- och tjänsteutveckling, exempelvis genom tjänsterna Navigationsstöd från land, en ny generation sjökort och EMSWe, ett system för att skicka information på samma digitala sätt till alla länder och hamnar inom EU.