Under pandemin flyttades mindre produktion per år än tidigare, men det var något mer hemtagning än utflyttning, visar en ny studie från Lunds universitet. “Det finns egentligen bara en, men stark drivkraft för utflyttning: lönekostnad, medan skälen till att flytta hem produktionen bara blir fler och starkare, säger Jan Olhager, professor i strategisk produktionslogistik i Lund.
Jan Olhager har ägnat hela sin forskarkarriär åt produktionslogistik, alltid i nära kontakt med industrin. De senaste åren har han främst fokuserat på hur fysisk produktion flyttas mellan olika delar av världen, och drivkrafterna bakom detta. Under de senaste decennierna har den starka rörelsen varit att flytta produktion från högkostnadsländer som Sverige till länder, särskilt i Asien, med lägre lönekostnad.
Men de senaste åren syns en motsatt trend: reshoring, att produktion flyttas hem eller närmare hemma. För åren 2010–2015 låg nettoutflyttningen hos svenska företag på 30 procent, dvs. något mer utflyttning än hemtagning.
– Under pandemin stärktes diskussionen om riskerna med långa försörjningskedjor – händer det något kan det bli väldigt jobbigt och ju kortare kedjorna är desto mindre störningskänsliga är de, sa Jan Olhager på Plan-konferensen i slutet av april. Där redogjorde han för sin senaste studie om hur företag ser på och hur de flyttade sin produktion under pandemiåren 2020–2022. Enkäten gick ut till svenska fabriker med minst 50 anställda (1791 st.), varav man fick svar från 222.
– Bortfallet handlar mycket om att man inte gjort något eller känner att man inte har något att bidra med till studien.
Mer hemflytt än utflytt
Många frågor var identiska med den undersökning som gjordes 2010–2015, och studien visar att trenden mot minskad utflyttning fortsätter.
Studien identifierade 105 fall där produktion som tidigare flyttats ut till utlandet tagits hem, och 88 fall där produktion flyttas ut.
– Man måste ha med sig att det är ett stort projekt att flytta produktionsutrustning, och något som tar lång tid. Men studien visar färre flyttar ut per år än i förra studien och att det nu är mer hemtagning än utflyttning, om än marginellt.
Lönekostnaden är fortfarande det största skälet som företagen anger till att flytta ut produktion.
– Men faktorer som ledtid, kvalitet och flexibilitet har blivit mer betydelsefulla, och dessa talar för produktion närmare hemma – åtminstone i en tid med störningar, sa Jan Olhager.
Ökade risker i omvärlden
Pandemin med dess störningar i försörjningen, med ökade fraktpriser, längre ledtider, nedstängda fabriker och därpå det gigantiska fraktfartyget EverGivens grundstötning i Suezkanalen har satt frågan om riskerna med långa försörjningskedjor på sin spets. I jämförelsen mellan hur företagens representanter svarade 2010-2015 och 2020-2022, visar studien att argumenten för att stanna hemma stärkts för företagen.
Man ser att riskerna och osäkerheterna i världen ökar, och att både när det handlar om att skapa resiliens och en hållbar försörjning är bättre att ha produktionen hemma.
– Företag vill ta hem produktion för att korta försörjningskedjorna men man vill även bygga regionala försörjningskedjor; för Asien, Europa eller Amerika, av samma skäl: och både sourca och ha fabrikerna inom samma region. I det fall man sourcar från Kina vill man även ha en “backup”-möjlighet, ifall den första slås ut.
Betydelsefullt med lokal förankring
Bland skälen att ha kvar produktionen hemma, trots eventuella lägre produktionskostnader på andra håll var att företaget och fabriken är starkt förankrade på orten och i landet viktigast.
– Fabriken är rotad på orten, det kan vara ett familjeföretag som blivit större och större och man har en stark känsla att man ska stanna där. Och har man den stora kundbasen i norra Europa så ser man det ändå som ett bra alternativ att stanna i Sverige, säger Jan Olhager.
Andra viktiga skäl till att stanna hemma är närhet till kunderna, korta ledtider, förlust av kompetens vid flytt, hållbarhet, negativa effekter för varumärket och en önskan om att minska risker.
– Man ser att riskerna och osäkerheterna i världen ökar, och att både när det handlar om att skapa resiliens och en hållbar försörjning är bättre att ha produktionen hemma. Man är ganska nöjd med situationen, och då, under pandemin när den här undersökningen gjordes, såg man också att det vore bökigt att flytta.
Av Klara Eriksson
