Pandemin gav e-handeln en rejäl skjuts under 2020, för den fysiska detaljhandeln är bilden mer varierad. Pendlingskommunerna har sett ökad handel när folk stannar hemma medan gränshandeln nästan dött, enligt statistik från Handelsrådet och HUI.
Pandemins påverkan på detaljhandeln låg i fokus när Handelsrådet idag presenterade statistik för detaljhandelns utveckling i Sverige under 2020. E-handeln växte totalt med 40 procent och tog under året marknadsandelar både inom dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln.
Dagligvaruhandeln växte med 4,4 procent, varav den fysiska handeln med 1,8 procent. Sällanköpsvaruhandeln växte med 3,2 procent, varav den fysiska handeln står för en minskning på 0,9 procent. Totalt växte detaljhandeln med 3,7 procent, inklusive e-handel, men den fysiska handeln stod bara för 0,5 procents av tillväxten.
– Vi kan se att under 2020 var e-handeln livbojen som höll detaljhandeln flytande, säger Emelie Ekholm, detaljhandelsanalytiker på HUI Research.
Regionala skillnader
Regionalt är bilden av utvecklingen i den fysiska handeln väldigt splittrad. Tillväxten har varit som störst i pendlingskommunerna som gynnats av att folk har jobbat hemifrån och därmed handlat på orten. Handeln i pendlingskommuner nära storstad eller nära större stad har växt med 4,4 respektive 3,8 procent. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har utvecklingen varit låg. Men de stora förlorarna under pandemin är gränskommunerna, särskilt mot Norge, som tappade 53 procent av dagligvaruhandeln.
– De besökande norrmännen spenderade nästan 28 miljarder kronor under 2019 och det är faktiskt 4 procent av Sveriges detaljhandel och mer än hela Malmös detaljhandelsförsäljning under ett år. Att gränsen mot Norge var stängd eliminerade gränshandeln, säger Emelie Ekholm.
Även kommuner som är knutna till besöksnäringen har haft det tufft under pandemin.
Handeln styrs av rörelsemönster
De stängda gränserna och det minskade resandet är enligt Monica Bruvik, senior detaljhandelsanalytiker på HUI, en viktig variabel bakom hur handeln har utvecklats på lokal nivå. Något som hon också menar är viktigt för att förstå den framtida utvecklingen.
– Det finns kanske fem faktorer som jag är mest nyfiken på att hålla koll på och de bottnar alla i hur det nya normala rörelsemönstret kommer se ut. För det som hänt under pandemin är att våra rörelsemönster har förändrats. Det är den stora anledningen till de stora skillnaderna mellan olika kommuner, län och regioner, säger Monica Bruvik.
Av Emanuel Lehtonen