Svensk livsmedelsberedskap på tapeten

De stigande livsmedelspriserna har väckt nytt liv i debatten om svensk livsmedelsberedskap och -försörjning. Sverige kanske inte påverkas direkt av det rådande omvärldsläget när det gäller matpriserna, men jordbruket är starkt beroende av import av konstgödsel och drivmedel.

Allt fler röster kräver att Sverige ska bli mer självförsörjande på mat för att stärka landets krisberedskap. Och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg sammankallar idag 30 mars det nationella rådet för livsmedelsstrategin. Syftet är att diskutera hur Rysslands invasion av Ukraina påverkar den svenska livsmedelsproduktionen.

– Livsmedelsberedskapen och livsmedelsförsörjningen är en viktig del i regeringens arbete att stärka Sverige. I det längre perspektivet är det viktigt att vi når målen i livsmedelsstrategin och kan öka den svenska marknadsandelen, kommenterar Anna-Caren Sätherberg, landsbygdsminister inbjudan.

Den nationella livsmedelsstrategin slogs fast 2017 och tar sikte på 2030. Ett av målen med strategin är att livsmedelsproduktionen ska öka, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel för att minska sårbarheten i livsmedelskedjan.

Den 29 mars inleddes också ett nytt samarbete mellan näringslivet, Livsmedelsverket och Jordbruksverket för att stärka landets livsmedelsförsörjning vid krig och kris, som en del i civilförsvaret. Målet med uppdraget är att skapa ett nätverk av företag, branschorganisationer, myndigheter och andra aktörer med stor betydelse för livsmedelsförsörjningen.

Nätverket ska förbereda handlingsalternativ för att kunna hantera störningar i olika flöden. Myndigheterna och näringslivet ska också ta fram ett gemensamt signalsystem för att tidigt upptäcka störningar som kan leda till brist. På så vis ska åtgärder snabbt kunna vidtas vid bristsituationer.

Sverige minst utsatt för högre matpriser

Samtidigt som åtgärder vidtas för att stärka svensk livsmedelsberedskap lyfter forskare vid Lunds universitet att brist på mat inte lär bli Sveriges stora problem.

– Vi är självförsörjande på spannmål. Livsmedel står för en mindre del av hushållens kostnader. Om årets skörd blir gynnsam kan till och med de högre priserna gynna svenska spannmålsproducenter, såvida vinsten inte äts upp av prisstegringen på drivmedel och handelsgödsel, säger André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid LTH och Lunds universitet och expert på energisäkerhet.

Han menar att höga matpriser blir ett mycket större problem för människor i Nordafrika och andra fattigare delar av världen. För oss i EU, och därigenom Sverige, är beroendet av rysk olja och naturgas ett mer påtagligt problem.

Beredskapslager och indirekta konsekvenser

Enligt en undersökning från DN är bristen på formella beredskapslager i Sverige, både gällande livsmedel och drivmedel, ett större problem för svensk krisberedskap. Dessa avyttrades i början av 2000-talet.

Ett annat stort problem som tidningen lyfter är att vi är beroende av import av bland annat drivmedel och konstgödsel, vilket i sin tur krävs för att lantbruket ska kunna fungera. Vid en längre krissituation med begränsad importförmåga riskerar landets livsmedelsproduktion att stanna av. Då spelar det ingen roll att vi är självförsörjande på exempelvis spannmål.

Av Emanuel Lehtonen