Elektrifieringen rör sig snabbt framåt och ställer nya krav på det svenska kraftsystemet med en allt högre energiförbrukning. Svenska kraftnät har tagit fram fyra olika scenarier för hur kraftsystemet kan utvecklas för att möta behovet till 2050.
Svenska kraftnät har i rapporten “Långsiktig marknadsanalys 2024” undersökt fyra olika scenarier för kraftsystemet fram till år 2050, alla med målet att nå nettonoll utsläpp av växthusgaser senast 2045. Scenarierna varierar från decentraliserad småskalig energiproduktion till kraftigt utbyggd kärnkraft. Vilket som blir verklighet beror på flera omständigheter såsom teknikutveckling, energipriser, energieffektivisering, politiska beslut, digitalisering osv.
– Med de fyra scenarierna vill vi belysa utmaningar för kraftsystemet vid olika utvecklingsvägar och indikerar behov som vi behöver hantera. Några av scenarierna pekar till exempel på ett kraftigt högre elpris i norra Sverige jämfört med dagens. Men det betyder inte att det blir så. Istället belyser det bland annat behovet av att öka överföringskapaciteten dit jämfört med nuvarande utbyggnadsplaner, kommenterar Daniel Gutafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.
De fyra scenarierna:
- Småskaligt förnybart (SF), 210 TWh. Decentraliserad småskalig produktion, lokal självförsörjning och kärnkraften är avvecklad.
- Färdplaner mixat (FM), 265 TWh. En mixad elproduktion där kärnkraftens produktion ligger på ungefär dagens nivå. Medelstort behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.
- Elektrifiering planerbart (EP), 365 TWh. Både väderberoende produktion och kärnkraft byggs ut. Mindre behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.
- Elektrifiering förnybart (EF), 365 TWh. Kraftig utbyggnad av väderberoende produktion och kärnkraften är avvecklad. Stort behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.
Gemensamt för de olika scenarierna är ett behov av flexibilitet och samplanering mellan elnät och vätgasnät. En skillnad ligger i att en större mängd väderberoende produktion ger ett större behov av energireserver. Samtidigt ökar behovet av överföringskapacitet både inom Sverige och med grannländerna, särskilt med endast förnyelsebar produktion.
Fokus på elektrifiering
Just nu ligger fokus på de två elektrifieringsalternativen, som båda indikerar en årlig elförbrukning på drygt 340 TWh till 2045. Skillnaden mellan dem är att det ena fokuserar helt på förnyelsebar produktion medan det andra bygger på en fördubbling av kärnkraften jämfört med idag.
– Nu jobbar vi mer mot våra elektrifieringsscenarier som vi bedömer idag vara mer sannolika och som går väl i linje med regeringens planeringsmål om en förbrukning på 300 TWh år 2045. Det är elektrifiering förnyelsebart, respektive elektrifiering planerbart, kommenterar Daniel Gustafsson.
2022 var elförbrukningen i Sverige 138 TWh.
