“Sverige bör innovera halvledarindustrin”

Halvledarbristen slog hårt mot tillverkningsindustrin under 2021. Samtidigt pågår flera europeiska satsningar och EU-kommissionen föreslår en ny förordning för att säkra tillgången. Men forskningsinstitutet Rise menar att Sverige bör satsa på forskning och innovation inom halvledare, snarare än storskalig produktion.

Den globala halvledarbristen har påverkat tillverkningsindustrin i världen under hela 2021, med många nedstängda fabriker till följd. I Sverige har både Volvo och Scania tvingats stoppa produktionen vid olika tillfällen, där Scania till och med tvingades flytta semestern bara för att stoppa produktionen i tre fabriker i augusti.

Enligt en rapport från svenska forskningsinstitutet Rise skulle Sverige tjäna på att ta en ledande roll inom innovation och forskning på halvledare och nanoteknik.

– Vår analys visar att Sverige har mycket att vinna på att stärka innovationssystemet och forskningen kring halvledare. Vi är redan idag framstående på flera områden och svensk industri är beroende av att vara delaktiga i den globala marknaden för halvledare, kommenterar Per-Olof Sjöberg, affärs- och innovationsområdeschef på Rise.

Halvledare passerar ofta flera länder i en känslig logistikkedja innan de når slutkunderna, vilket bäddat för problem när pandemin tvingat fram flera nedstängningar av hamnar, städer och landsgränser under året. Så sent som i december stängdes kinesiska staden Xian ned och hotade att förvärra situationen ytterligare.

Samtidigt etableras allt fler halvledarfabriker i Europa för att bemöta bristen, bl a Boschs nya fabrik i Dresden. Men på Stora Elektronikdagen 2021 talade Ola Boström, vice vd för forskning och patent på Veoneer, om att all ny produktion som tillkommer nu lär skapa en pisksnärteffekt inom bara några år, med överproduktion som följd.

Per-Olof Sjöberg, affärs- och innovationsområdeschef på Rise. Foto Rise.

Rapporten från Rise pekar på att just Sveriges styrkor i halvledarekosystemet finns inom akademisk forskning och halvledardesign, samt specialiserad halvledarproduktion. Med etableringarna i Europa minskar behovet av en storskalig svensk produktion. Istället efterfrågar de en nationell testbädd för pilotproduktion och övergripande strategier.

– Vi behöver en nationell strategi för halvledarteknik och halvledarmaterial som utvecklas i samverkan med aktörer som universitet, institut, små och stora företag, samt offentlig sektor på regional, nationell och europeisk nivå. Vi behöver också en svensk organisation som representerar våra halvledarintressen i de europeiska och globala halvledarekosystemen, kommenterar Per-Olof Sjöberg.

EU-kommissionen vill säkra tillgången

Igår föreslog EU-kommissionen en rättsakt med flera åtgärder för att säkerställa EUs tillgång, motståndskraft och tekniska ledarskap inom teknik och tillämpningar som använder halvledare. Målet är att ge EU de verktyg, kompetens och tekniska kapacitet som krävs för att säkra tillgången på halvledare och minska beroendeförhållandena från andra aktörer. Totalt 43 miljarder euro kommer mobiliseras i offentliga och privata investeringar.

– Chip är nödvändiga för den gröna och digitala omställningen – och för den europeiska industrins konkurrenskraft, kommenterar kommissionären Margrethe Vestager, verkställande vice ordförande med ansvar för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.

– Vi kan inte förlita oss på ett enda land eller ett enda företag för att säkra tillgången. Vi måste göra mer tillsammans – inom forskning, innovation, utformning, produktionsanläggningar – för att göra Europa till en stark central aktör i den globala värdekedjan. Det kommer också att gynna våra internationella partner. Vi kommer att samarbeta med dem för att undvika framtida problem med tillgången.

Rättsakten fokuserar på att sammanföra resurser från EU, medlemsländerna och länder utanför EU som deltar i de befintliga EU-programmen samt den privata sektorn. Detta ska ske genom ett gemensamt företag för chipp som skapats efter en strategisk omorientering av det gemensamma företaget för viktig teknik. 11 miljarder euro ska satsas på att förstärka befintlig forskning samt utveckling och innovation.

De föreslår också en ny ram för att säkra tillgången genom att uppmuntra till investeringar och ökad produktionskapacitet. Dessutom kommer en dedikerad chippfond underlätta finansiering för nystartade företag.

En samordningsmekanism mellan medlemsländerna och kommissionen kommer användas för att övervaka värdekedjan för halvledare genom att samla in viktig information från företag för att kartlägga de främsta svagheterna och flaskhalsarna. Den ska också användas för att bygga upp en ny verktygslåda för nödsituationer, för snabbare reaktionsförmåga.

Nu uppmuntras medlemsländerna att genast påbörja samordningsarbetet för att bemöta den nuvarande bristen fram till dess att förordningen antas. Om förordningen antas kommer den vara direkt tillämplig i hela EU.

Av Emanuel Lehtonen