Efter ett 2024 med överlag svag utveckling spår HUI i årets sista konjunkturrapport att 2025 blir året då försäljningsutvecklingen börjar ta fart igen, med en utveckling runt 3,5 procent för detaljhandeln. Samtidigt lyfter de ett varnande finger för att konsumenternas återhållsamhet kan hålla i efter lågkonjunkturen. ”Återhämtning – men ingen köpfest är att vänta”, kommenterar William Lindquist från HUI.
Hushållens köpkraft vänder långsamt åt det bättre efter ekonomiskt tuffa år. Det gör att HUI förutspår att decemberhandeln ökar med 2 procent jämfört med 2023, vilket skulle innebära en rekordnivå på 93 miljarder kronor. Trots decemberrekordet präglas årets julhandel fortfarande av konsumenternas prismedvetenhet med starkt fokus på Black Friday.
2024 kännetecknas av svagt positiva prognoser både för Sveriges ekonomi och för detaljhandeln, enligt HUIs konjunkturrapport för detaljhandeln. Konsumtionen förväntas öka med 1,2 procent 2024, BNP-prognosen höjs från 0,9 till 1,0 procent och Riksbankens styrränta förväntas under året landa på 3,0 procent.
Årets julhandel påverkas av hushållens minskade köpkraft. Decemberhandeln förväntas minska med tre procent jämfört med samma period i fjol, enligt en prognos från HUI. Konsumenterna kommer att vilja fira jul som vanligt – men kommer att handla mer planerat och billigare. ”Substitutjulen är på ingång”, säger Joakim Wirén, analytiker på HUI Research.
Konsumenterna beräknas vara mer prismedvetna när de julhandlar i år, men de kommer inte snåla in på julbord och festligheter, enligt HUI Researchs prognos för årets julhandel.
Den senaste butikskartläggningen från HUI visar att det totala kedjebutiksbeståndet i Sverige minskade med 530 butiker 2021, vilket motsvarar ett tapp på 3 procent. Lågprishandeln fortsätter gå mot strömmen och står för en stor del av butiksöppningarna, medan klädhandeln är den bransch som haft det största tappet i antalet kedjebutiker.
Prisökningar driver sedan några månader tillbaka försäljningsutvecklingen i detaljhandeln och köpkraften är på tillbakagång. ”För hushållens del kommer det minskade konsumtionsutrymmet successivt att bli en realitet i slutet av månaden och effekten av detta har långt ifrån visat sig fullt ut ännu.” skriver HUI i sin senaste konjunkturrapport om detaljhandeln.
Ständiga reor leder till att konsumenter förväntar sig prissänkta varor och blir obenägna att köpa till fullpris. Det leder till låg försäljning vilket i sin tur leder till fler reor för att bli av med överskott. Det är varken lönsamt eller hållbart. Forskaren Gabriella Wulff menar att detaljhandeln behöver hitta nya sätt att skapa lönsamhet på.
Den senaste butikskartläggningen från HUI Research, som analyserar den svenska handeln, visar att det totala butiksbeståndet i Sveriges kedjor minskade med tre procent under 2020. Lågprishandeln däremot stod för 20 procent av kedjebutiksöppningarna under året.
Pandemin har snabbat upp digitaliseringen av svensk detalj- och dagligvaruhandel med flera år. För HUI, som i 50 år undersökt, mätt och analyserat den svenska handeln, innebär digitaliseringen, liksom hållbarhetsomställningen, förstärkta behov av rådgivning och strategi framåt, vilket Emma Hernell som ny vd ska gripa tag i.
Vill du ha Dagens Logistiks nyhetsbrev?