TPL eller 3PL? Språkpolisen har ordet

KRÖNIKA: Varje år sedan gör Dagens Logistik en kartläggning av den så kallade TPL-branschen. Men vad är TPL egentligen?  Och är det någon skillnad på TPL och alla andra PL-begrepp som far runt: 2PL, 3PL, 4PL, 7PL… Med risk för att röra upp heta känslor så förklarar DLs Hilda Hultén varför tredjepartslogistik bör förkortas TPL på svenska. 

Nästa nummer av vårt eminenta branschmagasin; Dagens Logistik nummer 2 2024, innehåller vår populära TPL-kartläggning, där vi beskriver branschens utveckling och de svenska TPL-aktörerna. Inför denna tänkte vi reda ut begreppsförvirringen inom tredjepartslogistiken en gång för alla. För ärligt talat; förvirringen är total. Inte ens de som kallar sig för “experter” på området vet hur de ska förkorta eller använda begreppet.

Det första vi behöver göra är att definiera vad vi i Sverige menar med tredjepartslogistik. Definitionen skiljer sig nämligen mellan olika länder, vilket har en rad orsaker, inte minst marknadstradition.

Tredjepartslogistik innebär i sin breda ursprungsform att en tredje part (utöver säljare och köpare/avsändare och mottagare) tar över vissa eller alla logistiska funktioner som krävs för att varan ska nå kunden, köparen eller mottagaren utan att varken köparen eller säljaren behöver blanda sig i.

I den breda, engelska definitionen av Third Party Logistics, som på engelska förkortas 3PL, kan området alltså innefatta allt från transporttjänster, cross docking och lagerhantering till leveranstjänster, men också olika typer av försörjningstrelaterade tjänster som inköps- och affärsstöd, WMS och TMS. 

I Sverige har tredjepartslogistik, som förkortas TPL, dock av tradition en något smalare innebörd: Vi skiljer på tredjepartslogistik och transporttjänster och svensk TPL handlar främst om lagerrelaterad verksamhet. Men förutom att svenskans TPL och engelskans 3PL har lite olika innebörder, så har vi begrepp som 2PL, 4PL och 7PL, som förvirrar ytterligare. 

Här är DLs TPL-ordlista att klippa ut och ha i fickan:

TPL

Den svenska förkortningen av ordet tredjepartslogistik, som främst utgörs av företag som sköter andra företags logistik med någon form av lagerhållning som bas i tjänsteutbudet. Det som inte innefattas här är exempelvis transport- och speditions-tjänster. Postnord, DHL Freight och DB Schenker Freight Forwarding är enligt den svenska definitionen inte TPL-verksamheter, medan Postnord TPL, DHL Supply Chain och DB Schenker Logistics är TPL. Inte heller brukar vi räkna med drift- och bemanningstjänster i det snäva svenska TPL-begreppet – Logent är t ex inte främst en TPL-aktör enligt DLs definition, eftersom man inte främst förfogar över egna lager utan driftar andras – och därför snarare en logistikkonsult/bemannare/driftpartner.

2PL

2PL står för andrapartslogistik, och jag antar att detta avses när avsändaren och mottagaren av godset är samma aktör, och TPL-bolaget därmed utgör den “andra” parten” i logistikkedjan. Enligt mig är detta ett dumt begrepp som inte tillför något. 

3PL 

3PL är den engelska förkortningen av begreppet “3rd Party Logistics”. 3PL avser ofta en bredare definition, som även innefattar ett bredare spektrum av logistik- och transporttjänster, och är därför något annat än svensk TPL, som främst handlar om fysisk lagerhållning med kringtjänster. De globala tillväxtprognoserna inom 3PL eller contract logistics kan därför inte heller rakt av jämföras med den inhemska TPL-branschens utveckling.

4PL

Här ser vi ett försök att “hotta upp” den snäva och ganska grundläggande definitionen på TPL till något häftigare. 4PL står för fjärdepartslogistik och ska ofta beskriva ett företag som har lite härliga försörjnings- och beslutsstödsfunktioner att erbjuda, utöver egen lagerhållning etc, och därmed är lite “finare” än sina TPL-kollegor. De kanske till exempel upphandlar lager eller transportkontrakt åt kunden. Men eftersom detta inte gör dem till en “fjärde part” i kedjan så anser jag att begreppet är dumt och bör skrotas. Om du nu tycker att du måste ha ett “unikt” namn för att du stöttar kunderna i deras beslutsprocesser (för det gör ju ingen annan TPLare?…) så är logistikkonsult ett mer passande namn.

7PL

Ett ännu fånigare försök att med hjälp av lågstadiematte sätta ihop sina erbjudna sina vanliga tjänster inom lagerhållning (TPL, som man felstavar till 3PL) och sina lite finare tjänster som även trixar lite med försörjningen eller systemen (4PL) till 3+4=7PL. Suck. 

Även här är mitt råd att slopa begreppet helt och bara kalla dig för “TPLare” eller logistikkonsult om du vill vara lite förmer. 

Om du likt en 70-talsfrälst charterturist måste dricka Lennart och Ragnar och slänga dig med engelska begrepp för att försöka låta världsvan så använd då 3PL för all del. Men var då medveten om att det inte är svenska du talar – och att det inte nödvändigtvis betyder samma sak som TPL. Nästa gång kan vi försöka reda ut begreppet kontraktslogistik – det är värt ett helt eget avsnitt. 

Av Hilda Hultén

PS. Vill du synas i nästa nummer av Dagens Logistik med TPL-tema? Kontakta oss här. DS