Den snabba batteriutvecklingen har bidragit till att den fordonsflotta som tidigare prognosticerats nyttja en elväg bedöms vara betydligt mindre jämfört med för bara något år sedan. Det gör att Trafikverket vill stoppa en snabb elvägsutrullning – något som var planen så sent som i oktober.
Den snabba batteriutvecklingen och ny kunskap kring faktiska fordonsrörelser har bidragit till att den fordonsflotta som förväntas nyttja en elväg bedöms som betydligt mindre jämfört med för bara något år sedan. Andelen av den tunga trafiken som förväntas använda elvägen har gått från mellan 60–80 procent till 25 procent vid ett fullt utbyggt elvägssystem på 3 000 kilometer år 2040, det visar Trafikverkets utredning av en framtida elvägsutbyggnad, som presenterades 1 feb 2020.
Olönsamt att storsatsa på utbyggt elvägsnät
Den förändrade kalkyken gör att det idag är olönsamt att storsatsa på en snabb utbyggnad av ett elvägsnät på de stora godsstråken. Det kan vara lönsamt att bygga elväg på vissa sträckor för fjärrtrafik med stora energibehov, i kombination med ett behov av att inte behöva stanna för att ladda. Men en ökad inblandning av biodrivmedel i bränslet minskar också den lönsamheten.
– Resultaten från den samhällsekonomiska analysen visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt med en utbyggnad av elvägar i Sverige under förutsättning att reduktionsplikten inte är för hög och att incitamenten för att nyttja elvägen är goda (högt dieselpris, låg brukaravgift), kommenterar Kenneth Natanaelsson, biträdande programchef elvägar.
– Det är dock mycket tveksamt om trafikmängderna på det svenska vägnätet räcker till för att en utbyggnad av elvägar ska vara samhällsekonomisk lönsam vid en hög inblandning av biodrivmedel i dieseln.
Avvakta med storskalig utbyggnad av elvägar
Trafikverkets rekommendation är därför att inte påbörja en storskalig utbyggnad av elvägar i ett för tidigt skede, då den tekniska utvecklingen för olika system för att elektrifiering av transportsektorn sker i snabb takt.
”Elvägar är en relativt mycket dyrare investering i infrastrukturen än exempelvis stationär laddning och med den pågående utvecklingen är det fullt möjligt att det finns andra mer kostnadseffektiva lösningar för att elektrifiera denna typ av transporter i framtiden.” skriver Trafikverket.
Satsa bredare på snabbladdning för tung trafik i stället
Trafikverkets rekommendation på kort sikt är i stället att göra det möjligt för tunga lastbilar för lokal- och regional trafik att elektrifieras med laddinfrastruktur för stationär laddning.
Vid en utbyggnad av elvägar, föreslår Trafikverket en etappvis utbyggnad av i 4 etapper där de mest trafikerade stråken, inklusive viktiga anslutningsvägar till hamnar och terminaler, prioriteras i ett första skede.
Elvägar är en relativt mycket dyrare investering i infrastrukturen än exempelvis stationär laddning och med den pågående utvecklingen är det fullt möjligt att det finns andra mer kostnadseffektiva lösningar för att elektrifiera denna typ av transporter i framtiden.
Förslaget bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamt vid en låg reduktionsplikt och omfattar ca 2 400 kilometer elväg till 2037, vilket är en något lägre ambitionsnivå och utbyggnadstakt än vad som eftersträvas i direktivet.
En storskalig utbyggnad av elvägar bör synkroniseras med en anpassning av reduktionsplikten och eventuellt en översyn av olika styrmedel för att få en hög nyttjandegrad av anläggningen så att potentiella nyttor kan realiseras. Innebär bl.a. dieselskatt, brukaravgift och eventuella subventioner till elvägsfordon kan vara sådant som behöver ses över i ett tidigt skede.
Fortsatt kunskapsinhämtning
Trafikverket föreslår att man under de närmaste åren fortsätter jobba med att ta fram kunskapsunderlag för att klargöra osäkerheter för hur vägtransportsektorn kan elektrifieras så effektivt som möjligt. Det innebär i princip att det jobb som redan är initierat fortsätter som planerat. Kunskap om elvägar inhämtas fortsatt bl.a. via de pågående demonstrationsprojekten och en fortsatt planering för genomförande av elvägspilot. Fortsatt omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning även gällande andra tekniska system behöver ske löpande. I det arbetet har Elektrifieringskommissionen, Utredningen enligt Kommittédirektivet (2020:105) och den tillsatta Strategigruppen som ska ta fram förslag till en Nationell strategi för elektrifiering också en viktig roll.
