Treff i krisernas tecken

På tisdagen gick Transporteffektivitetsdagen, TREFF, av stapeln fysiskt för första gången sedan före pandemin. På förmiddagen låg fokus på de supply chain-utmaningar vi nu ser – och de som väntar framöver. “Handel har blivit mer komplicerat. Företag måste ta hänsyn till geopolitik och planera för olika risker”, sa Cecilia Malmström på TREFF.

Årets TREFF gick av stapeln på Lindholmen Science Park på tisdagen i regi av Closer och Northern Lead, och årets program gick i kriserna och prisernas tecken.

Sandra Runsten, chef för enheten för hållbarhet och planering på Sweco,  inledningstalade och gav en bild av de klimat- och miljöutmaningar som världen nu plågas av, utmaningar som leder till mat- och vattenbrist, flyktingströmmar och geopolitisk oro och som bara kommer bli värre.

– Fem av de tio största hoten mot vår värld är miljöhot. Vi vet att den här förändringen sker och vi vet vad vi behöver göra – vi behöver bara göra det, sa Sandra Runsten.

Sandra Runsten. Foto Klara Eriksson

För transportsektorn del – den sektor i Sverige som släpper ut mest växthusgaser – gäller det att snabbt ställa om.

– Logistik- och transportsektorn är en viktig del av Sveriges omställning. Det handlar om elektrifierade och vätgasdrivna fordon, tekniska innovationer inom många sektioner och en hållbar last mile, sa Sandra Runsten.

Anpassning är tyvärr också en nödvändig del framöver.

– Uppgiften framöver blir att bygga ett motståndskraftigt samhälle och transportsystem, som klarar av att fullfölja olika uppgifter även när det skakas av kriser.

Friendshoring och nearshoring

Cecilia Malmström, tidigare EU-kommissionär, gav en bild av hur läget för den globala handeln förändrats de senaste åren. De senaste årens handelskrig mellan USA och Kina och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har gjort tydligt för Europa vilka beroenden vi har med vår omvärld, påpekade hon.

– Vi märker varje dag hur mycket vi importerade från Ryssland och Ukraina, i brist på livsmedel, handelsgödsel, nickel och så klart energi,  sa Cecilia Malmström, som inte ser någon ljusning på kort sikt.

– Fler än 1 000 företag har lämnat Ryssland och de kan inte återvända förrän det blivit fred i Ukraina, något som inte kommer hända så länge Putin är vid makten. Europa kommer att behöva leva med ett hämndlystet, aggressivt och autokratiskt Ryssland för en lång tid framöver.

Europa kommer att behöva leva med ett hämndlystet, aggressivt och autokratiskt Ryssland för en lång tid framöver.

Cecilia Malmström

Det handlar inte om att globaliseringen är död, eller på väg bort, men däremot att den förändras, och det av olika skäl.

– Handel har blivit mer komplicerat. Företag måste ta hänsyn till geopolitik och planera för olika riskscenarier genom ökad transparens, digitalisering, flexibilitet, resiliens och diversifiering, sa hon.

Cecilia Malmström, Ceren Altunas Vural, Henrik Åkerman och Johan Woxenius. Foto Klara Eriksson.

– Vi kommer se ökad regionalisering, nearshoring, men också ”friendshoring”, att man handlar med stater som mindre troligt utestänger en från efterfrågade råvaror och komponenter.

I USAs fall handlar det t ex om alternativ till Kina, som Sydamerika och Europa och vi ser nu en återkomst av industripolitik, med öppnande av gruvor och nya industrier på närmare håll. Den nödvändiga klimatomställningen kommer även den påverka hur man väljer att handla med varor.

– Nearshoring är bra utav hållbarhetsskäl eftersom man helt enkelt minskar distansen som varor transporteras.  

Tufft för en salladsaktör

Under den inledande sessionen gav även Henrik Åkerman, inköpschef på svenska Picadeli som sedan 2009 säljer sallader från egna salladsbarer i dagligvarubutiker i Sverige och utomlands, sin bild av de senaste årens utmaningar. Det är ingen enkel logistik att leverera färska ingredienser med kort hållbarhet till drygt 2 000 butiker flera gånger i veckan, och Picadeli har idag två lager i Sverige och flera olika lager och TPL-partners på europeisk nivå.

– När pandemin bröt ut droppade vår försäljning med 93 procent, vi stängde vår franska, tyska och finska kontor och gick från 2 000 till 200 salladsbarer, berättade han. Anledningen var framförallt att folk jobbade hemma.

I början av 2022 var Picadeli nästan tillbaka – men då anföll Ryssland Ukraina, vilket fått en stark inverkan på tillgång till och pris på livsmedel.

– Vi är ett foodtechbolag så vi vände oss till tech för att se vad vi kunde göra för att skapa en mer robust supply chain. Det vi har landat i är ett helt nytt AI-baserat system som säger oss vad kunderna kommer köpa och hjälper oss med hur produkter kan bytas ut.

På så vis kan Picadeli hantera brist på produkter och stigande priser.

Långa ledtider för nya kraftverk

På seminariet deltog även Johan Woxenius, professor i transportekonomi vid Göteborgs universitet. Han gav en bild av de olika kriser som slagit mot det globala containerfraktsystemet de senaste åren: allt från strejker, till pandemi, stormar och fartyget Evergreen som fastnade i Suezkanalen.

– Just nu ser vi sjunkande priser och sjunkande ledtider, även om de fortfarande ligger högre än tidigare, konstaterade Johan Woxenius.

De stora rederierna har dragit in mycket pengar de senaste åren på de höga fraktpriserna. Någon ytterligare konsolidering kommer vi dock inte se, menade Woxenius.

– De stora rederierna är redan så stora, att de inte kan bli större. Istället har t ex Maersk handlat vertikalt och köpt upp bolag i logistikkedjan.

Viktigt att ha med sig när man diskuterar de problem som företag och logistiksystem dras med i form av bl a kapacitetsbrist i hamnar, eller den energikris som råder just nu, eller för den delen chaufförsbristen så måste man ha de långa ledtiderna i åtanke, menade han.

– Det tar några år för ett universitet att leverera en student, 2–3 år att bygga ett nytt fartyg, ett decennium att bygga ett kärnkraftverk och halvledarfabriker – ännu viktigare är att de ska leva i 30–50 år. Vem vill investera i det för 2–3 år av akut efterfrågan?

Av Klara Eriksson