Enligt ett nytt förslag från regeringen ska Tullverkets befogenheter stärkas för att öka tulltjänstemännens säkerhet och myndighetens kontrollverksamhet och brottsbekämpning. Bland föreslås en utökad rätt att samla information från transportföretag.
Regeringen har för avsikt att besluta om en lagrådsremiss med förslag om nya befogenheter för Tullverket. De menar att Tullverket har en nyckelroll i arbetet mot den kriminella ekonomin. Exempelvis beslagtogs över 11 000 ton narkotika under 2023, vilket är mer än dubbelt så mycket än 2022. Nu vill de stärka myndighetens befogenheter för att ytterligare öka beslagen och tulltjänstemännens säkerhet i arbetet.
– Våra tulltjänstemän gör ett fantastiskt arbete för att strypa införseln av narkotika och vapen och därmed strypa den kriminella ekonomin. Det innebär samtidigt att många tulltjänstemän ofta hamnar i utsatta och otrygga situationer. Därför är jag så glad att vi kan presentera förslag som både ökar våra tulltjänstemäns trygghet och stärker Tullverkets kontroll- och brottsbekämpande verksamhet, kommenterar finansminister Elisabeth Svantesson.
Bland förslagen finns bland annat utökad rätt för tulltjänstemän att använda våld i tjänsteutövningen, nya möjligheter att stoppa transportmedel och större möjligheter att kontrollera försändelser som förs in i eller ut ur landet.
Regeringen föreslår även att tulltjänstemän ska kunna kroppsvisitera personer i samband med förhör, kroppsvisitera i vissa fall i samband med kontroll och avvisa eller avlägsna ordningsstörande personer. För att kunna förbättra underrättelsearbetet och det brottsförebyggande arbetet ska myndigheten även få utökad rätt att samla in information från transportföretag.
I lagrådsremissen finns även förslag om att utvidga Tullverkets rätt att inleda förundersökningar samt en mer generell möjlighet för myndigheten att biträda åklagare och Polismyndigheten i deras brottsbekämpande verksamhet.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 september 2024.
Upptäcker mer importfel
Tullverket rapporterade i veckan också att deras efterkontroller av import 2023 ledde till att de granskade företagen krävdes på 97 miljoner kronor, en ökning med 34 procent. Det handlar bland annat om att företag uppgett för lågt värde på varorna eller att varorna visade sig vara något annat än vad som angavs. Under 2024 kommer myndighetens efterkontroller riktas mot nya importörer.
– Efterkontrollerna är tidsödande och komplicerade men det är uppenbart att de ger resultat. Förutom att staten går miste om intäkter så drabbas de företag som vill göra rätt när konkurrensen snedvrids. Genom att säkerställa att importreglerna efterlevs så säkerställer vi att alla företag spelar på samma villkor, kommenterar Tina Brine, gruppchef och ansvarig för efterkontroller på Tullverket.
I fjol upptäckte Tullverkets revisorer fel i 90 procent av de 250 efterkontroller som genomfördes. Det är en högre träffprocent än tidigare år och härleds delvis till att urvalet av företag som ska kontrolleras i efterhand blivit mer träffsäker.
– Under året kommer vi också undersöka om vi genom efterkontroller kan upptäcka importföretag som används i kriminellt syfte. Det är i linje med samhällets ökade fokus på att bekämpa den kriminella ekonomin. Vår förhoppning är att det leder till att färre hederliga företag riskerar att utnyttjas av kriminella, kommenterar Tina Brine.
