Preliminära siffror från Trafikverket visar att utsläppen av växthusgaser minskade med fem procent under 2022, samtidigt ökade trafiken med 3,5 procent. Minskningen beror på ökad andel biodrivmedel, energieffektivisering och elektrifiering. Men slopandet av bonus malus har börjat sätta spår i andelen miljöfordon.
Den svenska trafikvolymen är nästan tillbaka på nivåerna från före pandemin. Under 2022 ökade trafiken för personbilar och lätta lastbilar med 3,5 procent, medan tunga fordon minskade med 0,9 procent, enligt preliminära siffror från Trafikverket. Att utsläppen minskar beror enligt myndigheten på att andelen elbilar och biodrivmedel kompenserar för ökningen.
– Det är positivt att så stor del av den energi som används inom vägtrafiken är fossilfri och förnybar. 2022 ökade andelen från 26 till preliminärt 29 procent och det är rekord. Det beror framför allt på höjd reduktionsplikt med en ökad andel HVO i diesel och en ökad andel förnybart i bensin. Därför kunde utsläppen minska trots att trafiken ökade under året, kommenterar Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.
Behövs mer elektrifiering och biodrivmedel
I rapporten fastslås också att även med en kraftig elektrifiering så krävs att betydande mängder biodrivmedel används för att klara 2030-målet. Till 2045 är behovet av biodrivmedel lägre i och med att elektrifieringen antas ha hunnit slå igenom betydligt mer.
– Trafikverket bidrar till klimatmålet med ökad transporteffektivitet, inte minst genom stora satsningar på järnväg och laddinfrastruktur i glesbygd. Det är viktiga pusselbitar, men det mesta av det som krävs för att nå målen ligger utanför Trafikverkets mandat, kommenterar Sven Hunhammar.
Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Enligt etappmål 2030 ska utsläppen ha minskat med minst 70 procent, exklusive inrikesflyg, jämfört med 2010. Senast 2045 ska Sverige nå nollutsläpp.
Laddbart backar i februari
Enligt Mobility Swedens registreringsstatistik för februari månad fortsätter antalet nyregistrerade bilar att minska i februari. Andelen laddbara bilar (hybrid- och elbilar) stod för 54 procent av nybilsmarknaden, jämfört med 75 procent i december och 56 procent för helåret 2022. Nu menar 2030-sekretariatet att vändningen kan riskera svensk förmåga att uppnå sina klimatmål.
| Drivmedel | Andel februari (helår 2022) |
| Eldrift | 33,2% (33,0 %) |
| Bensin | 22,2% (21,9%) |
| Laddhybrider | 20,8% (23,1%) |
| Diesel | 10,9% (11,5%) |
| Elhybrid | 9,6% (8,9%) |
| Etanol | 2,4% (0,7%) |
| Biogas | 0,7% (0,5%) |
| Ospecificerat | 0,2% (0,0%) |
– Sverige backar in i framtiden, med en lägre andel laddbara bilar i februari än fjolårets snitt. Försäljningen är ännu lägre än siffrorna visar, eftersom många av de elbilar och laddhybrider som syns i statistiken nu köptes innan bonusen togs bort i november. Nu behövs en politik som sätter ny fart på omställningen, kommenterar Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet.
I november skrotade den nytillträdda regeringen klimatstödet för miljövänliga bilar och lätta lastbilar, bonus malus. Samtidigt minskades klimatpremien för inköp av tunga eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner. Regeringen har istället valt att fokusera på utbyggnaden av laddstationer, vilket kritiserats då eldrivna fordon fortfarande är relativt dyra att köpa in.
– Regeringen bör särskilt gynna el- och gasdrivna lätta lastbilar, skåpbilar, pick-ups och bussar. Här är stimulansen absolut nödvändig och bidrar till att hela Sverige kan ställa om. Därtill kan regeringen inspireras av Frankrike som gynnar de med lägre inkomster som skaffar elbil, och som infört en premie för att konvertera befintliga bilar till drift på el och med förnybara drivmedel
Enligt Mobility Sweden minskar också andelen eldrivna lätta lastbilar till 11,1 procent, jämfört med 11,6 procent i februari 2022. Något som de attribuerar till såväl sänkningen av klimatbonusen som konjunkturläget.
– Elektrifieringen har inte kommit lika långt för lätta lastbilar och vi ser nu en kraftig avmattning jämfört med avslutningen av 2022. Här är det viktigt att regeringen agerar snabbt och inför styrmedel för att omställningen inte helt ska stanna av, vilket även gäller privatmarknaden för personbilar, kommenterar Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden.
Av Emanuel Lehtonen
