Ur senaste numret av Dagens Logistik – ute nu!
Sedan 2006 har MSB haft ett beredskapslager för svenska biståndsinsatser i Kristinehamn, men de senaste åren har verksamheten vuxit. 2018 fick man ansvaret för hela EUs krislogistik och 2020 uppdraget att upprätta ett av EUs fyra nya sjukvårdslager.
1988 drabbades Armenien av en svår jordbävning med 25 000 döda, 20 000 skadade och 500 000 hemlösa, den värsta katastrof som drabbat Sovjetunionen sedan andra världskriget. En begäran om akut hjälp skickades ut, och Sverige var ett av länderna som svarade genom det då nybildade Statens räddningsverk.
– Jordbävningen i Armenien var startskottet för den svenska insatsverksamheten, som 2006 centraliserades hit till Kristinehamn. Sedan dess har verksamheten vuxit och idag har vi samarbetsavtal med ett tiotal FN-organ och EU, berättar Björn Johansson, lagerchef för beredskapslagret i Kristinehamn, som upptar en yta på drygt 17 000 kvm i 15 olika byggnader på det nedlagda garnisonsområdet.
Snart kan dock MSB få sällskap, i regeringens försvarsproposition
föreslås Kristinehamn som en av de orter där regementen ska återinstalleras.
– Det finns plats och vi får väldigt gärna Försvarsmakten som
granne, det finns många synergier med det.
Samordnad krisberedskap i EU
2018 ansökte, och fick, Sverige och MSB uppdraget att samordna materialförsörjningen vid EUs krisinsatser.
– Innan dess fanns ingen gemensam logistikorganisation
inom EU för att agera vid kriser. Det kunde ta över ett år att få krisorganisationer operativa.
Ett försämrat säkerhetsläge och växande hot i form av klimatförändringar ligger till grund för EUs satsning och idag kan MSB på kort varsel skicka ut allt som krävs för att snabbt starta upp en insats, som IT-utrustning, sjukvårdskit och säkerhetsutrustning.
– Allt lagras här i Kristinehamn förutom det som är enklare att köpa in på plats. Vi lagerhåller ju inte papper och pennor till exempel, säger Björn Johansson.
För FNs biståndsinsatser lagerhålls även allt för att etablera ett basläger för upp till 300 personer, med prefebricrade byggnader, vattenrening, toaletter, tvättstugor, skydds- och sjukvårdutrustning, datorer, mobiler, etc.
– En del skeppas också direkt från fabrik, som t ex de 650 fordon vi förser insatserna med under ett år. Men vi har inga problem med ytor, vi hyr bara mer vid behov.
Corona inget hinder
MSB nyttjar bl a Försvarsmaktens och Kustbevakningens transportramavtal för att utrustningen ska nå fram.
– Vid en akut insats chartrar vi flygplan och tar ner dem på Örebro Airport, som tacksamt nog ligger nära. I mindre akuta fall skeppas utrustningen till en hamn i mottagarlandet, där den lokala organisationen tar emot, berättar Viktoria Ostrenius, delprojektledare för lagerhållning och transport för EU:s sjukvårdslager på MSB. Corona har – hitintills – inte hindrat materialförsörjningen.
– Men FN och EU har också tagit hem mycket personal under krisen, vilket minskat behovet av materialförsörjning.
Nytt uppdrag i pandemins spår
I september 2020 fick MSB, tillsammans med Socialstyrelsen och Försvarets materielverk (FMV), ännu ett uppdrag: att ansvara för ett av de fyra nya sjukvårdslager som EU investerar i för att bättre klara pandemiutbrott. Ett 15-tal personer är idag anställda på lagret och fler kommer anställas.
– Planerna fanns redan före Corona, men det hade aldrig gått så fort utan pandemin. Ett 15-tal länder visade intresse och utöver Sverige får Danmark, Ungern och Grekland nu sjukvårdslager. Sedan tidigare finns lager i Rumänien och Tyskland, säger Björn Johansson.
– Vårt lager ska täcka behovet för 40 miljoner människor vid en pandemi. Socialstyrelsen har räknat på hur många skyddsförkläden, ansiktsmasker, hättor och dylikt som behövs, utifrån de beställningar som kom när Corona bröt ut.
Det krismaterial som MSB skickar ut omsätts kontinuerligt och där finns inga problem med hållbarheten. Men för sjukvårdslagret saknas ännu mekanismer för att omsätta lagret, om det inte omsätts naturligt.
– Vi behöver ett system för att minimera mängden inkuranta varor. Vi tittar på lite olika lösningar tillsammans med FMV för att lösa det, säger Björn Johansson.
Av Klara Eriksson
EU:S NYA SJUKVÅRDSLAGER
Det nya sjukvårdslagret är en del i utvecklingen av EUs gemensamma krisberedskap inom ramen för RescEU. Vid behov får Sverige skicka in en förfrågan om stöd, precis som övriga länder. Uppdraget gäller i fem år, med start 2020 och har en budget på 38,3 miljoner euro för inköp. Det finns sedan tidigare EU-sjukvårdslager i Tyskland och Rumänien.
Utöver Sverige kommer lager även att etableras i Danmark, Grekland och Ungern.
