Umeå Hamn bygger för en framtid med större volymer och andra typer av gods. Flera kajer byggs ut och man jobbar för en fördjupad farled. Hamnen bereder sig också på att spela en viktig roll i en ny och oroligare tid.
– Det är helt nödvändigt, säger Patrik Mattsson, vd för Umeå Hamn AB och även för driftbolaget Kvarken Ports.
Det är mer än 100 år sedan Umeå uthamn i Holmsund började ta form. Den tekniska livslängden är slut på några av kajerna – samtidigt som hamnen fått en allt större strategisk betydelse. Det kommunala hamnbolaget satsar därför 1,4 miljarder på att modernisera en stor del av hamnanläggningen.
– Det är helt nödvändigt, säger Patrik Mattsson, vd för Umeå Hamn AB och även för driftbolaget Kvarken Ports.
Volymerna har skjutit i höjden under de senaste 75 åren. 1950 hanterades 234 000 ton, 1978 var man uppe i 1,3 miljoner och 2025 klev man över 2,6-miljonersstrecket. Prognosen för 2040 pekar på fem miljoner och det är den volymen man ska klara efter utbyggnaden.
Flera kajer byggs om
Bolaget har redan fått det verksamhetstillstånd som krävs för ökade volymer och nya godsslag, med tillhörande villkor om buller, dagvatten etcetera.
Ungefär en kilometer av hamnen ska byggas om och två av projekten är redan i gång: energikajen och norra kajen.
– Energikajen ska göras om i grunden. 1950-talskonstruktionen är uttjänt och därför bygger vi den nya kajen som ska vara klar i november 2027, säger Patrik Mattsson.
Norra kajen ska också vara färdig hösten 2027. 140 av den totalt 280 meter långa kajen ska byggas om, den ska bland annat få ett nytt roro-läge, något som ska göra det möjligt att ta emot större och fler fartyg. Den kan också vara ett alternativ för Finlandstrafiken vid hård väderlek.
– Norra kajen är bra även ur ett beredskapsperspektiv, kommenterar Patrik Mattsson.
Viktig transportled
Hamnen hanterar bland annat bränslen, bitumen, cement, djurfoder, växtnäring och insatsvaror till industrin. Patrik Mattsson betonar att dessa flöden till norra Sverige måste fungera.
– Vi behöver bli mer självförsörjande. Här finns till exempel Lantmännens nordligaste anläggning och det är viktigt både i fredstid och när det är krig eller kris.
Foto: Umeå Hamn
Han anser att Umeå Hamn spelar en viktig roll i dagens geopolitiska läge.
– Linjen Umeå-Vasa är den nordligaste passagerar- och godslinjen över Norra Kvarken. Det är en viktig transportled, inte minst för Finland. Från hamnen kan man enkelt nå Natohamnarna i Narvik och Trondheim. Via E12 når vi också den viktiga hamnen i Mo i Rana.
Massiv muddring väntar
Ett annat jätteprojekt väntar runt hörnet. En ansökan om att få muddra farleden är inlämnad till Mark- och miljödomstolen och förhoppningen är att en dom ska falla våren 2027.
Muddringen är ett samverkansprojekt med Sjöfartsverket och syftet är inte bara att kunna ta emot större fartyg.
– Får vi muddra slipper vi också en del av de restriktioner för mörker och vind som begränsar oss i dagsläget. Målsättningen är att kunna ta emot fartyg 24 timmar om dygnet. Det bidrar förstås till en mycket stor affärsmässig samhällsnytta, säger Patrik Mattsson.
Totalt närmare en miljon kubikmeter ska muddras i hela farleden. Arbetet beräknas kunna komma i gång i början av 2028 och pågå under ett års tid.
Nya marknader
När hamnen byggs om möjliggör det för nya kunder och marknader.
– Det är förstås kopplat till alla de stora industriprojekt som planeras i norra Sverige – som stål, gruvor, skog och omställningsprojekt till fossilfria bränslen.
Ett avtal med Stegra är redan tecknat. Tanken är att återvunnet stålskrot ska komma sjövägen till Umeå och sedan lastas på tåg för vidare färd norrut. En 45 000 kvadratmeter stor verksamhetsyta står klar i hamnen, enligt Patrik Mattsson kommer den att lämpa sig väl för exempelvis lagring och omlastning av insatsvaror till stålindustrin.
– Vi har stora ytor för omlastning. Vi har också byggt ut järnvägen sedan 2013 och har nu cirka 13 kilometer spår varav sex är elektrifierade – det går att köra ett helt tåg elektrifierat till exempelvis Boden och tillbaka.
Alternativa drivmedel är en möjlighet
Han ser också möjligheter när produktionen av olika fossilfria drivmedel kommer i gång på allvar.
– Då kommer det att behövas mycket mer insatsvaror än vad vi ser i dagsläget. När det handlar om stora volymer så lämpar sig sjöfarten väl både på grund av att det är enkelt att frakta stora volymer via sjöfarten och det är ett miljövänligt alternativ.
Patrik Mattsson hoppas också på en gynnsam utveckling vad gäller skogsprodukter. Närmare hälften av de volymer som skeppas ut från Holmsund utgörs av skogsprodukter så som sågade trävaror, papper (kraftliner) och insatsvaror i form av returpapper.
En av de största kunderna är SCA som investerat i en ny pappersmaskin och ökar sin produktion i Obbola successivt. Returfiber är en viktig råvara för SCA och Patrik Mattsson räknar med att den också kommer att bidra till hamnens ökade volymer.
– Vi tror också på andra volymer kopplade till omställning och ett långsiktigt hållbart samhälle där hamnen blir en viktig funktion.
Containerverksamhet – om marknaden vill
Bolaget satsar på en bred verksamhet men en av pusselbitarna fattas. Enligt Patrik Mattsson skulle en containerfeeder från Umeå hamn vara ett bra komplement till hamnverksamheten om, eller kanske när, marknaden och varuägarna efterfrågar detta.
För att komma i gång med en containerlinje så är det dock flera delar som måste falla på plats.
– Som hamn så är vi en möjliggörare med infrastruktur och resurser. När marknaden har förutsättningar kan något nytt startas upp. Det vi gör är att följa utvecklingen och bidra där vi kan påverka.
