Ny standard för cirkulär ekonomi

Nu finns en global ISO-standard för terminologin och implementationen av cirkulär ekonomi.  Organisationer från över hundra länder har deltagit i arbetet med att ta fram standarderna, en av dessa är svenska Sweco: 

–  Idag funderar många på hur man kan minska sitt koldioxidavtryck. Jag menar att cirkulär ekonomi är svaret, säger Amanda Borneke, Sweco. 

Ur Dagens Logistik nr 1 2025

I maj 2024 publicerade International Organization for Standardization (ISO) en ny familj standarder: ISO 59 000, som vägledning för omställningen till den cirkulära ekonomin. Standarderna är den första uppsättningen internationella definitioner och regler för den cirkulära ekonomin. Organisationer från hundra länder har deltagit i arbetet inom ramen för den internationella standardiseringsorganisationen, ISO. 

– Den första delen, ISO 59004, innehåller en gemensam ordlista och en vägledning så att företag kan arbeta med cirkulär ekonomi, säger projektledaren Laura Linnala på Svenska institutet för standarder, SIS. Det handlar om grundprinciper för att skapa och dela värden och förvalta resurser så att man kan uppnå ett motståndskraftigt ekosystem.

Sverige leder arbetet

Det globala arbetet med de nya standarderna har pågått sedan 2018, och SIS som utvecklar och säljer standarden i Sverige har ledarskapet i den europeiska kommittén CEN/TC 473. Deltagare i olika arbetsgrupper kommer bland annat från KTH och Linköpings Universitet, från organisationer som Naturskyddsföreningen och Rise och från företag som Assa Abloy, Ikea, Ragn-Sells och Sweco.

 – Återbruk, hållbarhet, kretslopp, cirkulär ekonomi – det har varit många namn genom åren. Vi som arbetar med den gröna omställningen har länge upplevt behovet av en standard, säger cirkulär ekonomi-specialisten Amanda Borneke på Sweco.          

Själv har hon bakgrund inom rivningsbranschen där hon sett både fördelar och problem med återbruk av byggmaterial. Parallellt med standardiseringskommittén arbetar hon i olika kundprojekt och utbildar även andra Sweco-konsulter om cirkulär ekonomi.

– Idag funderar många på hur man kan minska sitt koldioxidavtryck. Jag menar att cirkulär ekonomi är svaret: Lyckas man återbruka en byggnad eller delar av den så sparar man både material och pengar och dessutom minskar koldioxidutsläppen. En trippel grand slam. 

Även andra branscher har redan börjat använda ISO 59004. Ett exempel är bilindustrin, där bl a European Association of Automotive Suppliers (CLEPA) använder den nya standarden som källa till sin nya cirkulära ordlista för branschen – ”Circularity Glossary”.

Vad är då cirkulär ekonomi?

Ordlistan i ISO 59004 fastställer bilden av cirkulär ekonomi som två olika men samverkande kretslopp. De biologiska kretsloppen handlar om biosfären och att regenerera förnyelsebara resurser medan i de tekniska kretsloppen återanvänds, underhålls, repareras och återställs resurser i sociala system. Principerna i standarden utgår ifrån de redan etablerade R-strategierna: Reduce, Reuse, Remanufacture, Recycle och så vidare.

ISO 59004 ger också en vägledning i hur ett företag kan implementera de cirkulära principerna.

– ISO 59010 handlar om hur organisationer kan anpassa sina affärsmodeller till ökad cirkuläritet, agera utåt och på sikt ingå i värdenätverk, berättar Laura Linnala. Lagar på producentansvar kan kräva att ett företag tar ansvar för begagnade produkter, men samtidigt måste företaget ha lönsamhet för att överleva, och för det behövs samarbeten. 

Standarder blir lägstanivå

Att standarder påverkar näringslivet ser man av hur kvalitetscertifieringen ISO 9001 och miljöcertifieringen ISO 14001 genom åren har gått från ”bra att ha” till att vara minimikrav på leverantörer. Hur skiljer sig den nya standarden från dessa två? 

– Jämfört med exempelvis ISO 9001 har vi ännu inte tagit fram något ledningssystem, inte heller någon certifiering, säger Laura Linnala. Istället ska ISO 59000-standarderna revideras redan om två år eftersom cirkulär ekonomi är ett område där det sker stor utveckling.

De fyra första delarna av ISO 59000-serien har nu lanserats.   De som köpt standarden kommer att få en enkät om hur standarden fungerar och kan användas, och vad som behöver ändras. Vanligtvis revideras ISO-standarderna vart femte år.

– Likheten med exempelvis ISO 14001 är att det inte finns någon specifik ”cirkulär-ekonomi-prestanda” utan ISO bygger på ständiga förbättringar inom företaget.            

Leena Kossila

Författare till Cirkulära materialflöden i praktiken (2020), Cirkulär logistik (2021) och Circular Logistics in Nordics (2022)

Nya standarder för cirkulär ekonomi