Varför välja mellan drönare och transportrobotar? I Skellefteå tror man på samverkan, målet är en framtid då den utbredda transportfattigdomen i glesbygden är utraderad.
– Vi kommer att kunna känna att samhället når oss oavsett var vi befinner oss. Det skapar både trygghet och nya möjligheter att leva och verka på fler platser, kommenterar Niccolas Albiz.
Innovationsbolaget Skellefteå Science City har tidigare jobbat mycket med mobilitet i luften, som elflyg och drönare. Nu breddar de sin satsning, tanken är att nyrekryterade Niccolas Albiz ska bistå med värdefulla kunskaper när det gäller autonoma transporter på mark. Niccolas Albiz har tidigare arbetat med hållbar utveckling i gränslandet mellan samhällsbyggnad, energi och transport. På senare tid har han fokuserat mycket på mobilitet, särskilt kopplat till de utmaningar som finns på landsbygden.
– Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp, och samtidigt saknar många rimliga alternativ till bilen, särskilt på landsbygden där en stor andel människor, främst unga och äldre, befinner sig i transportfattigdom. Där finns en stor potential att skapa både miljömässiga och sociala förbättringar, kommenterar Niccolas Albiz.
Projekt som gör skillnad
Som konsult har han jobbat en hel del med projekt som berör autonoma eldrivna transporter. Det ska han ta med sig till Skellefteå Science City.
– Vi har jobbat i flera år med att få autonoma transporter närmare verkligheten, särskilt ute på landsbygden där de verkligen kan göra skillnad. Att få ta med projekten hit och fortsätta utveckla dem här känns väldigt bra.
Tanken uppges också vara att se hur olika transportslag kan samverka.
– Idag är det ganska uppdelat mellan mark och luft, men i framtiden tror vi inte att det kommer vara så. De kan komplettera varandra väldigt bra och tillsammans lösa uppgifter som annars hade varit svåra. Drönare är snabba och funkar bra för lättare saker, medan transportrobotar kan ta tyngre last, ställa sig och vänta på en plats och potentiellt köra längre, även när vädret är tufft. Då kan man välja det som passar bäst för uppdraget.
Skellefteå levererar
Niccolas Albiz ser en stor fördel i att få jobba i Skellefteå, med bra infrastruktur, korta beslutsvägar och god samverkan.
– En egen flygplats, eget bussbolag, egen droneport och mycket annat är bara några av anledningarna, men just viljan är en underskattad sådan tillgång. Det ger otroliga fördelar att faktiskt ta ett kliv i en positiv riktning. Det finns ett så dynamiskt möjlighetstänk. Det andas i luften, och inspirerar.
Han förklarar att han på sikt ser en framtid där avstånden inte har så stor betydelse och där service och tillgänglighet ökar även i glesbefolkade områden.
– I slutändan handlar det om att känna att samhället har ens rygg, oavsett var man befinner sig.
Det kommunala bolaget Skellefteå Science City ska stärka företagsutvecklingen i Skellefteå och främja entreprenörskap och innovation, särskilt inom teknik och hållbarhet.
I projektportfölj – mobilitet på mark finns bland annat:
Living lab för autonoma transporter på landsbygden
Ett projekt som fokuserar på behovsanalys och tjänstedesign. Här utvecklas idéer och lösningar som ligger till grund för framtida demonstrationsprojekt.
Vinter– Hugo
Utvecklar och testar små transportrobotar anpassade för vinterförhållanden. Fokus ligger på logistik i landsbygder samt industriella tillämpningar.
Kommunikationstjänster på landsbygden med små basstationer
Arbetar med att förbättra uppkoppling och infrastruktur på landsbygden. Projektet undersöker hur robusta och resilienta system kan byggas för framtidens autonoma transporter.
Småskalig logistik längs Vindelälven
Utforskar hur större transportrobotar kan bidra till ett mer finmaskigt logistiksystem som stärker lokala företag och förbättrar service i glesare områden.
NATO Research Task Group SAS 218 Autonomous Transport Swarms
Ett internationellt forskningssamarbete som undersöker hur autonoma system kan arbeta tillsammans i svärmar för att lösa komplexa uppdrag.
Källa: Skellefteå Science Park
