Riksrevisionen identifierade flera brister när de granskade hur staten arbetar med logistik och sjukvård för det militära försvaret. Myndigheten vill därför se handling både från regeringen och Försvarsmakten.
Logistiken är av oerhört stor vikt inom det militära. Både personal och förnödenheter måste finnas på rätt plats i rätt tid om krigsförband ska kunna lösa sina uppgifter, materiel kunna repareras och skadade få rätt vård.
Riksrevisionen har i två granskningar funnit brister som myndigheten anser måste åtgärdas om försvarsförmågan ska kunna utvecklas som planerat.
Myndigheten har bland annat tittat på Försvarsmaktens processer för att styra resurser till sina olika delar. Enligt Riksrevisionen leder styrningen inte i tillräcklig utsträckning till tydliga och jämförbara prioriteringsbeslut när resurserna inte räcker till. Målkonflikter avstyrs dessutom inte i ett tidigt skede. De förs i stället vidare och hanteras först i genomförandeskedet.
De prioriteringar som då måste göras bygger därför inte på medvetna och dokumenterade val utan är snarare en anpassning av verksamheten till vad som är möjligt just där och då, noterar Riksrevisionen.
– Det riskerar att leda till förseningar och minskad effektivitet. Det innebär också att det i efterhand blir svårt att förstå vilka alternativ som fanns, vilka val som har gjorts och till vilka konsekvenser, kommenterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg på Riksrevisionens hemsida.
Otydliga prioriteringar
Enligt Riksrevisionen visar granskningen bland annat att logistik och sjukvård inte övas i tillräcklig utsträckning eller med tillräcklig realism. Infrastrukturen anses också vara en flaskhals i arbetet med logistik och sjukvård.
Myndigheten gör bedömningen att regeringen i stora delar har gett Försvarsmakten förutsättningar att planera och dimensionera logistiken och sjukvården, men inte varit tillräckligt tydlig när det gäller prioritering.
– Regeringen behöver tala om för Försvarsmakten vilka geografiska områden och samhällsfunktioner som särskilt behöver försvaras vid ett väpnat angrepp, kommenterar Sascha Sohlman, projektledare för granskningen, på Riksrevisionens hemsida.
Underlag saknas
Riksrevisionen konstaterar också att mål, leveranser och kostnader inte integreras i en gemensam analys, och att det därför saknas underlag som visar vad olika verksamheter faktiskt kostar i relation till vilka resultat som uppnås. Det minskar möjligheterna att bedöma produktivitet och kostnadseffektivitet, anser myndigheten. Det blir också svårt att avgöra vilka delar av verksamheten som använder resurser mest effektivt när kostnaderna inte sätts i relation till konkreta leveranser eller effekter.
– Över tid kan det leda till stora skillnader mellan vad som planeras och vad som faktiskt kan genomföras, kommenterar Marcus Pettersson, projektledare för granskningen, på Riksrevisionens hemsida.
Flera rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar därför Försvarsmakten att:
- tydliggöra hur prioriteringar ska göras när mål, uppdrag och resurser inte ryms samtidigt
- utveckla centrala beslutsunderlag så att alternativa handlingsvägar och konsekvenser blir jämförbara
- stärka kopplingen mellan uppföljning och beslut
- klargöra ansvarsfördelningen inom ramen för värdlandsstöd
- säkerställa ett adekvat IT-stöd
- beakta logistiken och sjukvården särskilt i övningsverksamheten och stärka kopplingarna mellan övningar och operationsplanering
- kartlägga nyckelpersonal och flaskhalsar i logistiken och sjukvården, och göra undervisning i militär logistik och sjukvård till en obligatorisk del i kompetensutvecklingen för officerare
- intensifiera arbetet med att säkerställa transportkapacitet genom avtal med privata företag
Riksrevisionen rekommenderar dessutom regeringen att besluta om prioriteringar av geografiska områden och samhällssektorer samt andra eventuella strategiskt viktiga vägval inom ramen för operationsplanering och värdlandsstöd.
