Oljefartygen kommer inte fram genom Hormuzsundet. Globalt sett börjar bristen märkas, i Sverige har vi inte samma problem. Energimyndigheten börjar ändå planera för eventuella åtgärder.
– Det finns en viss risk för fysisk brist av flygbränsle som i värsta fall på sikt kan leda till ransonering, kommenterar Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
Kriget i Mellanöstern har pågått i ett par månader och globalt sett börjar man märka av bristen på olja och flytande naturgas, råvaror som brukar komma från Persiska viken.
Enligt Energimyndigheten är läget inte lika allvarligt här.
– I nuläget befinner vi oss inte i någon bristsituation, men vi måste vara förberedda om situationen skulle försämras. Ju längre kriget pågår och Hormuzsundet är stängt, desto mer långsiktiga effekter får vi, kommenterar Caroline Asserup.
Energimyndigheten planerar därför för framtiden.
Foto: Energimyndigheten
– Vi arbetar med att förbereda för eventuella förbrukningsdämpande åtgärder med särskilt fokus på flygbränsle.
Nordsjöolja
Energimyndigheten konstaterar att Sverige och Norden har en förhållandevis omfattande raffinaderikapacitet där vi använder olja från framför allt Nordsjön. Det är förvisso högre konkurrens om den oljan i dag, priset har stigit men situationen i Mellanöstern har inte påverkat tillförseln, fortsätter man.
– Energimyndigheten bedömer därför att försörjningen på bensin och diesel är god i Sverige både på kort och lång sikt. Det är låg sannolikhet att det skulle bli någon form av ransonering när det gäller bensin och diesel i Sverige, kommenterar Caroline Asserup.
Ransoneringsrisk
Energimyndigheten förklarar dock att en del av Sveriges och EU:s flygbränsle importeras från Mellanöstern. Nu, när Hormuzsundet är stängt måste man därför kompensera för det bortfallet.
– Energimyndigheten bedömer att det finns en viss risk för fysisk brist av flygbränsle som i värsta fall på sikt kan leda till ransonering. Situationen beror till stor del på hur marknaden agerar och anpassar sig, vilket i sin tur kommer att påverka vilka eventuella åtgärder staten behöver ta till, kommenterar Caroline Asserup.
