Krig, handelskonflikter, GPS-störningar och en växande skuggflotta gör sjöfartens omvärld svårare att förutse. Samtidigt ska klimatomställningen fortsätta, men under osäkra globala spelregler. Det visar svenska samverkansplattformen Lighthouse omvärldsanalys 2026.
Det senaste året har sjöfarten inte präglats av en enda stor förändring utan av flera samtidigt. Klimatfrågan finns kvar, men den hanteras nu parallellt med geopolitisk osäkerhet, säkerhetshot, digitalisering och kompetensbrist.
Rederier, hamnar och myndigheter måste därför förbereda sig för flera framtidsscenarier på samma gång. Den stora utmaningen är inte längre bara att göra sjöfarten fossilfri, utan också att göra den säker och robust. Det framgår i Lighthouse omvärldsanalys 2026.
Hormuz, skuggflotta och GPS-störningar
I februari inledde USA och Israel ett samordnat anfall mot Iran, kallat “Operation Epic Fury”. Några dagar senare svarade Iran med att stänga Hormuzsundet. Sedan dess har motstridiga besked om blockader, vapenvilor, attacker och vilka fartyg som fått passera skapat stor osäkerhet. Handelsfartyg har attackerats, rederier har bromsat bokningar och fartyg, även svenska, har blivit kvar i området.
Konflikterna kring Hormuzsundet och Röda havet visar hur sårbar världshandeln är när några få strategiska farleder störs. Omvägar innebär längre transporter, högre kostnader och större utsläpp. Behovet av robustare leveranskedjor med större lager, alternativa rutter och fler leverantörer växer.
Under året har också kampen mot den ryska skuggflottan intensifierats. EU, Storbritannien och kuststaterna runt Östersjön har utökat sanktionerna mot hundratals fartyg och granskar försäkringar, flaggregistreringar och ägarförhållanden hårdare. Flera fartyg har bordats, kvarhållits eller tillfälligt beslagtagits av Sverige och grannländerna under 2025 och 2026.
Samtidigt ökar GPS-störningarna i Östersjöområdet. Vid så kallad jamming slås GPS-signalen ut, medan spoofing innebär att falska signaler får navigationssystemen att visa en felaktig position.
Gröna satsningar bromsas av osäkerheten
Den geopolitiska oron påverkar också klimatomställningen. Osäkerhet kring IMO:s globala klimatregelverk och fallande betalningsvilja för gröna transporter får rederier att söka sig mot beprövade lösningar.
Det syns i orderböckerna. Under första halvåret 2026 beställdes 137 fartyg för alternativa bränslen, jämfört med 155 under samma period 2025, en minskning med 11,6 procent. Samtidigt ökade de totala fartygsbeställningarna från 1 101 till 1 481. Andelen alternativa fartyg har därmed sjunkit från 14 till 9 procent.
Mest slående är att metanolbeställningarna nästan upphört, de har gått från 40 till 2. LNG dominerar fortfarande med 73 beställningar, medan LPG/etan ökade från 17 till 55.
Rapporten konstaterar att någon “silver bullet” bland bränslena finns inte. Metanol är tekniskt relativt mogen men brottas med pris och tillgång. Ammoniak har tagit steg mot kommersiell användning, men riskerna kring toxicitet, bunkring och utsläpp har blivit tydligare. Vätgas präglas av demonstrationsprojekt och höga kostnader, och elektrifiering passar främst kortare rutter. Aluminium och kärnkraft prövas som mer oväntade alternativ.
Den mest effektiva klimatåtgärden just nu handlar dock inte om bränslen utan om energieffektivisering. Enligt DNV kan världsflottans energibehov minska med upp till 16 procent till 2030 genom effektivare skrov och propellrar, ruttoptimering och lägre hastigheter. Vindassistans kan minska bränsleförbrukningen ytterligare.
Ny teknik, färre resurser
AI, automation och digitalisering förändrar sjöfarten snabbt och ställer nya krav på sjöfolkets kompetens, samtidigt som de traditionella kunskaperna måste finnas kvar. Kompetensförsörjningen är därför en strategisk fråga. I Sverige syns en ljusning i söktrycket till vissa sjöfartsutbildningar, men branschen måste både rekrytera fler och få fler att stanna kvar till sjöss.
Samtidigt får den svenska transportforskningen mindre resurser. Regeringen minskade forsknings- och innovationsanslagen i infrastrukturplanen från de 7,6 miljarder kronor som Trafikverket föreslagit till 4 miljarder. Trafikverket har därför tvingats ställa in sin sedvanliga höstutlysning i sjöfartsportföljen.
Det skapar en tydlig motsättning. Sjöfarten förväntas klara klimatomställning, digitalisering, säkerhet och kompetensförsörjning, men resurserna minskar till den forskning och innovation som ska bidra till lösningarna.
