KRÖNIKA Gym på jobbet är inte det viktigaste för att medarbetarna ska må bra – långt viktigare är arbetsuppgifterna känns meningsfulla och den sociala samvaron, det skriver Tobias Jonasson i en krönika i senaste numret av Dagens Logistik.
Ur Dagens Logistik nr 4 – nytt nummer ute nu!
Arbetsrelaterade dödsfall har under de senaste decennierna minskat kraftigt. Lägst antal dödsfall inträffade covid-året 2020 då 24 personer förolyckades på arbetet. Därefter har siffran dock ökat för varje år och hittills i år har mer än dubbelt så många förolyckats jämfört med 2020. Även om utveckling i det långa perspektivet har varit positiv är varje dödsfall såklart ett för mycket. Samma gäller för alla de som skadar sig på sin arbetsplats.
Logistiken är tyvärr inte förskonad. Även här förekommer allvarliga olyckor som till och med har dödlig utgång. Inte minst i transportnäringen. På lagret har truckarbetet länge varit en riskfaktor. Enligt Arbetsmiljöverket skadas varje år nästan 800 människor så pass allvarligt att de måste sjukskrivas. Den vanligaste orsaken är att föraren tappar kontrollen över trucken, kolliderar, välter, inte använder trucken på rätt sätt, klämmer fötter och ben och får förslitningsskador. I takt med att arbetssysslorna på lagret förändras har emellertid en ny typ av arbetsmiljöproblem växt fram som både direkt och indirekt påverkar lagermedarbetarens välmående.
Monotoni och isolering riskerar att starkt negativt påverka hur vi mår och upplever vår arbetsplats.
Att arbeta på ett lager är inte längre förknippat med fysisk utmaning och risk på samma sätt som tidigare. I högre utsträckning används ergonomiska lyfthjälpmedel och helautomatiserade så kallade gods-till-man-lösningar ersätter truckkörning. Dessa nya förutsättningar leder samtidigt till att fler arbetsuppgifter präglas av enformighet och upprepning utan variation. För att räkna hem investeringarna får anläggningarna heller inte stå stilla, vilket i sin tur kan påverka interaktionen mellan kollegor på grund av skiftarbete och individuell arbetsplanering. Monotoni och isolering riskerar att starkt negativt påverka hur vi mår och upplever vår arbetsplats.
I skrivande stund pågår juryarbetet att utse Årets Logistiketablering. Ett av kriterierna är att etableringen som arbetsplats ska värna just de anställdas välmående. I sammanhanget omnämns tillgång till tränings- och rekreationsmöjligheter, lunchservering i anläggningen eller dess omedelbara närhet och att bekvämt ta sig till och från arbetsplatsen via kollektivtrafik som exempel på goda egenskaper. Egenskaper som absolut spelar roll, men kanske först och främst är sådant som en utomstående jurygrupp förhållandevis enkelt kan verifiera och bedöma. För verksamhetens och medarbetarnas långsiktiga välmående är snarare ledarskap, den operativa styrningen och planeringen, meningsfulla arbetsuppgifter och möjligheten till social interaktion exempel på det som verkligen spelar roll.
Så länge dödsfall och skador förekommer måste fokus fortsätta vara att förhindra olyckor på arbetsplatser – även på lagret. Men jämte detta krävs ett ökat fokus på att hitta sätt att förena modern teknik och processeffektivitet med välmående medarbetare. Tunga lyft ska inte ersättas med tunga huvuden. För vi vet att motiverade och välmående medarbetare leder till ökat engagemang, lägre frånvaro och personalomsättning, färre misstag och ökad benägenhet att bidra med nya idéer och lösningar.
Tobias Jonasson
Tobias Jonasson är logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepart
