Koldioxidskatt, stigande dieselpriser och reduktionsplikten har gjort åkerinäringen mer produktiv, enligt en ny rapport från forskningsinstitutet SNS. De tre forskarna bakom rapporten visar att 2007-2020 minskade branschens utsläpp med 5 procent och de fossila utsläppen minskade med 30 procent. Samtidigt ökade omsättningen med 23 procent.
I Klimatpolitik och effektivitet: lärdomar från åkerinäringen undersöker forskarna Gustav Martinsson, Per Strömberg och Christian Thomann hur svenska klimatpolitiska styrmedel – koldioxidskatten och biobränsleinblandning – påverkar produktivitet, utsläpp av växthusgaser och näringslivsstrukturen i åkerinäringen 2007–2020.
Dieselpriset steg kraftigt i Sverige under denna period, främst på grund av klimatpolitiska åtgärder. Det ledde till att näringens utsläpp minskade med 5 procent under perioden. Samtidigt steg den reala omsättningen med 23 procent. Räkans även användningen av biobränslen in minskade de fossila utsläppen med 30 procent.
– Den tydliga slutsatsen är att politiker inte behöver välja mellan produktivitet och lägre utsläpp i åkerinäringen. Tvärtom har de stigande bränslepriserna skapat incitament för samlastning, bättre planering av rutterna och mer effektiva transporter, vilket gjort näringen mer produktiv, kommenterar Gustav Martinsson.
Driver konsolidering
Detta har också drivit på en konsolidering av branschen, där stora åkerier kraftigt har ökat sin marknadsandel. Det är något som forskarna välkomnar då det bidrar till en ökad klimatnytta.
– Att mer produktiva företag växer på bekostnad av mindre produktiva företag är nödvändigt. De större åkerierna har dessutom kunnat minska sina utsläpp betydligt snabbare. Om mindre åkerier ska stödjas ekonomiskt behöver det vara stöd för omställning och produktivitetsökning, inte stöd för att bevara mindre produktiva och mer utsläppsintensiva verksamheter, kommenterar Per Strömberg.
Reduktionsplikten sänktes 2024 och sedan dess har dieselpriset minskat med cirka 20 procent. Forskarna menar att osäkerheten kring styrmedel riskerar att minska branschens incitament att investera i klimat- och effektivitetshöjande åtgärder, oavsett om det är bättre logistik eller ny teknik.
– Det är viktigt att utsläpp är prissatta och att priset speglar samhällskostnaden för utsläpp. Och för näringen är stabilitet i villkor avgörande för att man ska våga investera i sin affärsverksamhet, kommenterar Christian Thomann.
Forskarna rekommenderar därför en mer förutsägbar klimatpolitik, att bevara skatter eller reduktionsplikt så bränslekostnader speglar utsläppen, fortsatt konsolidering till effektivare aktörer, stöd till teknikneutral effektivisering och förberedelser för framtida kostnadsökningar i EUs klimatpolitik.
