Kan Norden dra fördel av nya transportvägar?

När världen står i brand letar företagen alternativa sjövägar. Enligt en ny analys skulle arktiska sjövägar inte lyfta världshandeln på kort sikt. Man ser dock en möjlighet för det nordiska näringslivet.

– Det är just här Norden är väl positionerat, med tanke på exportstruktur, geografi och isbrytarkapacitet, kommenterar Jonathan Steenberg, ekonom på Coface.

Coface, ett konsultföretag som bland annat erbjuder kreditförsäkring och riskhantering, konstaterar att 80 procent av världens varor transporteras på sjön och att flödena är koncentrerade till ett fåtal strategiska korridorer.

När nu världen står i brand just kring flera av dessa korridorer står det extra klart hur sårbart transportsystemet kan vara.

Svårt för containertrafiken

Finns det då några alternativ? Coface noterar att sjövägen genom Arktis är ett, åtminstone i teorin – man konstaterar att seglingsavstånden mellan Östasien och Nordeuropa skulle minska med upp till 40 procent under vissa förutsättningar.

Företagets analys uppges dock visa att kortare avstånd inte automatiskt innebär ekonomisk konkurrenskraft, särskilt inte för containertrafik som tampas med höga kostnader, säsongsvariationer, begränsad kapacitet och avsaknad av stordriftsfördelar.

– Vi förväntar oss fortfarande att arktisk sjöfart kommer att förbli en nisch ur ett kommersiellt perspektiv. Även om avståndet blir kortare är rutterna inte särskilt attraktiva för containertransporter inom den närmaste framtiden, kommenterar Jonathan Steenberg, ekonom på Coface.

Fördel Norden?

Därmed inte sagt att rutterna inte kan bli kommersiellt intressanta för andra typer av sjötransporter, fortsätter han.

– De kan bli konkurrenskraftiga inom tankfartyg och bulkfartyg som transporterar energi, metaller och skogsvaror. Det är just här Norden är väl positionerat, med tanke på exportstruktur, geografi och isbrytarkapacitet.

Coface hänvisar till beräkningar som uppges visa att transportkostnaderna för flytande bulk, såsom råolja, raffinerade produkter, metanol och LNG, i vissa fall kan minskas med 45–50 procent.

Enligt Coface kan även torrlast som metaller, mineraler, spannmål och skogsprodukter, konkurrenskraftig under gynnsamma förhållanden.

Isbrytarexperter

Företaget anser att detta stämmer väl överens med de nordiska exportmönstren där energi, metaller och skogsprodukter utgör en betydande andel av varuhandeln med Östasien.

De nordiska länderna anses ligga långt framme när det gäller isbrytare. Foto: Johan Söderholm/Sjöfartsverket

Enligt Coface skulle upp till två miljarder USD, motsvarande cirka sju procent av den nordiska exporten till Östasien, potentiellt kunna utnyttja arktiska rutter, främst via torrlast och ett begränsat antal tankfartyg.

Den nordiska isbrytarkapaciteten ses också som en positiv faktor, 2024 stod Norden för cirka 23 procent av världens isbrytarfartyg och regionen är central när det gäller att utveckla, bygga och drifta fartyg som fungerar i de krävande arktiska förhållandena, konstaterar Coface.

Ingen global hit

Trots det ökade intresset bedömer Coface att det realistiskt sett är 3,5 procent av handeln mellan Östasien, Europa och Nordamerika som kan utnyttja arktiska sjövägar inom en femårsperiod.

De drar därför slutsatsen att arktisk sjöfart inte kommer att förändra den globala handelsbilden på kort sikt.

Arktis betydelse kommer ändå att växa – men då geopolitiskt när Ryssland, Kina och USA engagerar sig i regionen, siar Coface.

För Nordens del ser man att flera saker måste klaffa om de kommersiella möjligheterna ska bli verklighet, till exempel att det finnas tillgång till stabila isbrytartjänster och den säkerhetspolitiska utvecklingen behöver gå åt rätt håll.