När Sveriges försvar ska byggas ut, och vårt land ska kunna svara upp mot Natos krav på ett resilient transportsystem, då kan logistiklägen i skymundan få en chans i solen. Kristinehamn är ett sådant.
Kristinehamn, vid Vänerns norra ände vid E18 mellan Stockholm och Oslo har en lång historia som logistikläge med sjöförbindelse till Göteborg och slutstation för Inlandsbanan. De senaste decennierna har dock godset i hög utsträckning valt andra vägar; men med ett förändrat säkerhetsläge, Nato-inträde och ett nyinstallerat regemente har kommunens intresse för att satsa som logistikläge väckts:
– Vi är en stad som finns till för att man transporterat saker här jämt. En gång i tiden fick Kristinehamn stadsrättigheter, eftersom järnet från Bergslagen skeppades ut härifrån, berättar Kalle Alexandersson, planchef i Kristinehamns kommun.
– Sedan med lastbilen drog vi något av en nitlott. Men vi har väl känt så att då vi lobbat aktivt för Vänersjöfarten, och upprustningen av slussarna i Trollhätte kanal, att vi behöver ta ett helhetstag kring det här, och så tog vi fram en logistikstrategi.
Vill locka lageretableringar
Logistikstrategin strävar efter att locka logistiketableringar till Kristinehamn.
– Vi har ganska många transportföretag här, men inte lika mycket gods, och ett sätt att få godset hit är att attrahera lager, genom att erbjuda attraktiv logistikmark till ett attraktivt pris, förklarar Kalle Alexandersson.
Kristinehamn, pekar han på, har ett läge som kan hantera Värmlands och Bergslagens exportbaserade gods men balansera det med importflöden som finns i närliggande Örebroregionen. Kommunen har nu påbörjat detaljplanerarbetet för ett första logistikområde: Stensta Syd på 45 ha, varav ca 25 ha logistiktomter – vilket är tänkt som en första etapp, i det fall intresse för området finns.
– Vi tänker oss att det här kan vara ett bra läge för ett företag som ska försörja den svenska och norska marknaden, då vi ligger precis på mitten och man når såväl Osloregionen och Mälardalen/Stockholmsregionen inom körregler och en laddning med en ny ellastbil. Därtill har vi möjlighet till stora tomter, höga byggnader och god elkapacitet – här kan man t ex bygga ett modernt kyllager.
Planerar även för industri
Utöver en andra etapp av Stensta planerar kommunen för ett stort företagsområde: Kroksvik i översiktsplanen som nu fördjupas, på 200 ha – som både kommer ha järnvägs- och hamnanslutning, som man tror skulle kunna locka industriella etableringar.
– Det här området har egen hamn. Något annat som vi har i Kristinehamn är el – vilket beror på att vi har tillförsel av el österifrån.
Dual use
Vad ligger det då för typ av logistik i Kristinehamn idag: Jo MSB har centrallager här, Vänersjöfarten utgår härifrån och Inlandsbanan börjar här. En anledning till att kommunen satsar på logistik handlar om s k “dual use”.
– Sverige kommer behöva rusta upp transportsystemet för att möta Natos krav på ett resilient transportsystem. När det gäller järnväg norr-syd i landet finns bara Inlandsbanan, utöver järnvägen längs med kusten, det gör det ganska troligt att man kommer satsa på Inlandsbanan. Det här öppnar möjligheter för det privata näringslivet, säger Kalle Alexandersson.
– Vi skulle kunna utveckla Kristinehamn både på den kommersiella sidan och den militära, och de kan dra nytta av varandra.
Kalle påpekar att medlemsskapet i NATO bygger på avskräckning under fredstid och det kommer därför att röra sig stora förband genom landet för kontinuerlig övning. Förflyttning av en soldat, innebär en förflyttning av en container med material. En robust och resilient infrastruktur är alltså A och O vid en logistik i krigstid – eller en tid för stärkt försvar.
– Sveriges roll vid ett anfall är ju inte som frontlinje utan som bas- och transitland, därför krävs satsningar på infrastrukturen.
Av Klara Eriksson
