Det krävs fler svenskflaggade handelsfartyg och svenskar i besättningarna och bättre kommunikation, om den svenska sjöfarten ska klara logistiken vid ett krig. Det var några av slutsatserna efter Donsö Shipping Meet 2025, där den största svenska totalförsvarsövningen med fokus på sjöfart i modern tid arrangerades i Göteborgs skärgård i september.
Artikel ur Dagens Logistik nr 4 2025
Donsö i Göteborgs skärgård 1 september 2025. Vid hamnen blickar myndighets- och sjöfartsnäringsanställda ut över skärgården under en nästan molnfri himmel. Plötsligt dyker en polisbåt upp. Snart bordar den ett stort tankfartyg och kort därpå hörs en skottsalva. Den största sjöfartsövningen i sitt slag sedan andra världskriget tar form.
Enligt Susanne Aristegui Adolphi, nationell samordnare för privat-offentlig samverkan i beredskapsfrågor på Trafikverket, gjorde branschens engagemang övningen möjlig:
– Sjöfartens aktörer är på banan. Engagemanget visar verkligen att man förstår sin roll i totalförsvaret. Detta är också en av de viktigaste delarna av beredskapen, att man förstår sin roll och att man ska veta vad man ska göra, säger hon.
Det var också den svenska sjöfartsnäringen som hade tagit initiativ till övningen, som genomfördes i samband med det återkommande branscheventet Donsö Shipping Meet, som i år hölls den 1–3 september och lockade närmare 5 000 besökare. På plats var förutom en lång rad svenska rederier och hamnbolag fanns bland andra Försvarsmakten, Kustbevakningen, MSB och 17 andra myndigheter. Representanter från 200 olika aktörer hade slutit upp och kontakterna som skapades under övningen ska inte underskattas.
– Vi ska kunna lita på varandra och då är det viktigt att ha träffats och ha sett varandra i ögonen som vi gjort nu, säger Susanne Aristegui Adolphi.
Viktigt med “svensk flagg”
Under övningen genomfördes en rad moment som behöver fungera vid en krigssituation, till exempel bogsering, ombordstigning, minlotsning och hur man ska hantera olika bemannings- och försäkringsfrågor.
Frågorna som övningen skulle ge svar på var många: Vad sker när Försvarsmakten tar över rederiernas skepp, i syfte att transportera soldater och materiel? Finns det tillräckligt många skepp? Sverige skulle ju få det svårt med logistiken utan tillräckligt många svenskflaggade fartyg, eftersom staten inte kan bestämma över båtar med utländskt flagg. Och skulle man kunna möta lagens krav på svensk personal på de handelsfartyg som blir en del av försvaret?
– En fråga var om det var möjligt ens, och vi har ännu inte svaret. Men det är en viktig fråga, konstaterar Susanne Aristegui Adolphi.
För att sjömännen ska kunna bli en del av totalförsvaret måste de vara svenska medborgare eller fast boende i Sverige, förklarar Carl Carlsson, sjösäkerhetsansvarig på Svensk Sjöfart.
– Vi har många filippinska sjömän på båtarna, och de har ju all rätt att åka hem om det blir krig. Ingen kan tvinga dem att medverka i arbetet.
Vill fördubbla handelsflottan
På plats den 1 september var också infrastrukturminister Andreas Carlson. Till Dagens Logistik skriver ministern att han står fast vid sitt budskap från övningsdagen att han och regeringen vill att Sverige dubblerar sin handelsflotta.
”Det är viktigt för sjöfartsklustret i Sverige och den maritima ekonomin. Men det är även viktigt ur ett beredskapsperspektiv att vi har fartyg med svensk flagg och att vi har flera olika fartygstyper i det svenska registret”, skriver ministern till DL.
Även om lastfartygen är för få, går det åt rätt håll, poängterar han. Fler rederier väljer att flagga svenskt.
”I år har till exempel Stena Bulk flaggat in två fartyg och ytterligare tre är på väg. Även andra rederier som Wallenius har valt svensk flagg i år”, skriver Andreas Carlson.
Antalet svenskflaggade fartyg som når upp till det internationella volymmåttet ”minst 100 kubikmeter brutto” ökade från 113 till 117 förra året. Det är ändå långt från situationen för drygt 20 år sedan, då antalet lastfartyg i denna storlek – ofta 20 till 30 meter långa båtar – var över 200.
Vad gör då regeringen för att den svenska handelsflottan ska växa? Påbörjad översyn av tonnageskatten för ökad konkurrenskraft och en borttagen stämpelskatt för fartyg, svarar ministern. Dessutom inför man ett nytt register för in- och uthyrning av fartyg och till det kommer en satsning på kompetensförsörjning.
Flera delar saknas
Svensk Sjöfart håller med om att den svenska handelsflottan behöver dubbleras. Staten har ju inte har några egna fartyg utöver de rent militära, påpekar Carl Carlsson.
– Vid händelser av högsta beredskap är det avgörande att det är svenskflaggade fartyg, säger Carl Carlsson som också är ordförande för samverkansforum BT-POS Sjö, som utgjorde en organisatorisk ram för övningen vid Donsö.
Vi har inte alltid system för att kommunicera och dela information mellan det offentliga och det privata
Redan under förövningarna identifierade övningsledarna delar som saknades eller kunde förbättras. Det handlade bland annat om att vissa blanketter saknades, om
oklara ansvarsförhållanden och försäkringsfrågor, enligt Susanne Aristegui Adolphi. Det stod också klart att vissa företag behöver arbeta mer med beredskapsarbete och frågor om bemanning. Ett viktigt utvecklingsområde är information- och kommunikation.
– Vi har inte alltid system för att kommunicera och dela information mellan det offentliga och det privata, och ibland inte heller inom det offentliga. Vi behöver identifiera och stärka kommunikationskanalerna, säger hon.
Svensk Sjöfarts Carl Carlsson är mycket nöjd med att det gick att få till övningen och att alla parter kunde öva sina delar samtidigt. Men inför framtiden vill han lyfta en organisatorisk frågeställning. Bakgrunden är att den svenska sjöfartsnäringen, som ju initierade övningen, fick ett bidrag av myndigheterna för att övningen skulle bli av.
– Min oro inför framtiden handlar om hur vi ska arbeta vidare. Vi kan ju inte återuppbygga totalförsvaret genom liknande bidrag. Här behöver de inblandade myndigheterna avsätta medel för arbetet och få in denna verksamhet i sin kärnverksamhet.
Av Rickard Jakbo
Den svenska handelsflottan
Under 2024 utgjorde den svenskregistrerade flottan endast 0,15 procent av den totala världshandelsflottan. Om man räknar in de allra minsta fartygen och även alla passagerarfartyg uppgår antalet fartyg i den svenska handelsflottan till 593 per 31 december 2024. Totalt finns 117 lastfartyg på minst 100 brutto. Brutto eller bruttodräktigheten mäter volymen i ett fartygs slutna rum och även ganska små fartyg, uppskattningsvis 20 till 30 meter långa, kan nå upp till denna gräns.
Källa: Trafikanalys
