Nya siffror från kajbyggnationen i farledsprojektet Skandiaporten i Göteborgs hamn visar att det går att bygga klimatsmart utan att priserna drar iväg för mycket. Hamnbolaget har genom krav på klimatsmarta materialval och främjandet av innovativa åtgärder sänkt koldioxidutsläppen från projektet med 30 procent. Den ökade kostnaden ligger på ca 1 procent av den totala budgeten för kajbyggnationen.
Göteborgs Hamn har ställt krav vid inköp för klimatsmarta material och främjandet av innovativa lösningar vid förstärkningsarbetet av kajen i Skandiahamnen, en del av projekt Skandiaporten. Nu visar siffrorna att lösningarna har reducerat koldioxidutsläppen med 30 procent. Den ökade kostnaden för klimatåtgärder ligger på ca 1 procent av den totala budgeten för kajbyggnation.
– Ser du till nyttan är det små kostnader när vi jämför med den stora klimatnyttan vi får. Genom ett nära samarbete med NCC har vi noggrant vridit och vänt på alla aspekter av konstruktion, inköp och arbetssätt. Genom att göra en klimatkalkyl som tydligt visar på skillnader i val, våga ifrågasätta gamla invanda arbetsmetoder, tänka nytt och hela tiden fokusera på att få ner koldioxidutsläppen har vi utvecklat målet som vi satte upp inför byggstart och lyckas nu nå 30 procent reducering. Under projektets gång har vi även fått en ökad förståelse för hur vår byggnation påverkar våra CO2-utsläpp och den kunskapen kan vi framöver använda för att sätta ännu hårdare krav på våra upphandlingar framöver, kommenterar Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn.
Ute på siten firar man att projekt Skandiaporten har nått en viktig milstolpe. Det bjuds på rejäl lunch och tacktal.
– Det är stort att vi lyckats så bra med målet att sänka CO2-utsläppen i projektet och det ska såklart firas med de som gör en stor och viktig del av arbetet, alla inblandade i byggnationen ute i Skandiahamnen. Det spelar ingen roll hur mycket vi räknar och planerar om vi inte får den nödvändiga hjälp och kunskap från de som fysiskt får pålar, betong och spont på plats. Detta milstolpsfirande i september blir en hyllning till alla som bidragit, och en signal om att klimatsmart byggande är både möjligt och lönsamt, kommenterar Jan Andersson.
Projekt Skandiaporten kretsar kring en fördjupning av farleden från 13,5 upp till 17,5 meters djup på en nästan 5 km lång sträcka. Därtill kommer en förstärkning av kaj och terminalytor i Skandiahamnen för att klara av det ökade djupet och för att kunna hantera två större fartyg samtidigt. Projektet beräknas vara helt färdigt runt årsskiftet 2027/2028.
Så minskas CO2-utsläppen:
Material & konstruktion:
- Materialval med lägre klimatpåverkan, återvunnet stål i stället för nytt, sparade 15% av hela projektets klimatpåverkan
- Optimering och minimering av konstruktioner, till exempel reducering av betongtjocklek.
- Mindre andel cement – betong med slagg som bindemedel.
- Optimerad användning av betong – stålrörspålarna fylls delvis med krossmaterial
- Tunnare skikt av grovbetong
- Effektivare spont – mindre dimensioner och omfattning
- Förslag och lösningar från både tjänstemän och yrkesarbetare på plats
Maskiner & Transporter:
- 100% HVO100 i alla maskiner och transporter
- Eldrivna maskiner vid pålning och borrning
- Samlade beställningar och planerade gjutningar med andra aktörer ger färre transporter
- Större lastkapacitet i schaktbilar ger färre körningar
- Laddplatser för elbilar på byggplatsen
- Hemlass – ta med nytt material tillbaka från tippen
- Ingen onödig tomgångskörning
Cirkulärt byggande:
- Sortering & återanvändning av asfalt, stål och bergmassor mellan projekt
- Hål i sponten → mindre framtida drift & underhåll
- Återbruk av massor & material – stålpålar, stålbalkar, asfalt, kapspill
- Uppdragen spont återanvänds för tätningar
Innovativ arbetsmetodik:
- Löpande klimatkalkyler som visar minskande utsläpp över tid
- Effektivt inköpsarbete med CO2 som urvalskriterium
