Vad är bäst för miljön: e-handel eller butikshandel? Ett Vinnova-finansierat projekt har sedan 2023 sökt efter svaret på den frågan, och nu kommit till ett resultat, som pekar på 1–0 till e-handeln. ”Det beror på att personresan är det som påverkade utsläppen mest, och att den resan ofta sker med bil,”, säger Henrik Pålsson, professor i förpackningslogistik vid Lunds universitet.
Konsumenterna idag vill kunna röra sig “sömlöst” mellan olika kanaler: köpa en vara på nätet, men kanske hämta ut den i en butik – något som ställer höga krav på detaljhandelns logistik, och gör logistiken blir en konkurrensfaktor samtidigt som jakten på bekvämlighet utökar antalet last mile-leveranser.men innebär fler last mile-tarnsporter att e-handel är sämre för miljön?
I Vinnovaprojektet “Tillgängliga och effektiva omnikanaler” undersöks hur parametrar som förpackningsval, returgrad, personresa och andra faktorer påverkar vilket som är det mest klimatsmarta sättet att handla för olika konsumentgrupper. I projektet har forskare vid Lunds universitet analyserat resan för 26 produkter hela vägen från produktionsplats till att de landar hos slutkonsumenten. Konsumenterna som handlat varorna har delats in i tre olika grupper beroende på var de bor: i stad, förort och glesbygd i de tre olika deltagande kommuner: Kalmar, Umeå och Stockholm. Varor av olika typer och storleksordningar: från hörlurar och platt-tv från Netonnet till klädesplagg från Gina Tricot, och böcker och pennor från Adlibris har undersökts.
E-handel ofta bäst eller lika bra
Resultatet av undersökningen av visar att e-handel oftast är bäst eller minst lika bra för klimatet – om det inte handlar om en modevara med hög returgrad och om personen som köper den bor i stan.
– Det beror på att personresan är det som påverkade utsläppen mest, och att den resan ofta sker med bil, säger Henrik Pålsson, professor i förpackningslogistik vid Lunds universitet, när resultatet av projektet presenterades på Closers kontor i Stockholm.
75 procent av stadskonsumenterna tar sig till upphämtningsställe för e-handelspaket/citybutik med buss, 25 procent med bil. 95 procent av glesbygdsborna tar bilen oavsett var de ska – butik eller paketupphämtning.
De siffror som används för att beräkna persontransporten baseras på data som framkommit i intervjuer och tidigare forskning. Dessa säger till exempel att 75 procent av stadskonsumenterna tar sig till upphämtningsställe för e-handelspaket/citybutik med buss, och 25 procent med bil, och att 95 procent av glesbygdsborna tar bilen oavsett var de ska. För de som bor i stad eller förort är resultatet mellan e-handel och butik mer lika.
Utsläppet för godstransporten på sista milen är alls inte lika hög – här samlastas ju många varor, och transportörerna kör ofta fossilfritt.
– Transportörerna har kommit mycket längre med omställningen av sin flotta än privatpersonen, säger Henrik Pålsson.
Förpackning stor andel
När forskarna tittat på skillnaden i utsläppen efter leveranssätt och geografi har utsläpp från persontransport, förpackning, retur, godstransport och kassation varit ingående delar av en varas klimatutsläpp.
– Det viktiga är att förstå de här faktorerna så att man kan jobba med dem. Kanske kan man som handlare påverka konsumenterna att välja det mest miljöeffektiva alternativet, säger Henrik Pålsson.
Henrik Pålsson är dock inte förvånad över resultatet av den här studien – att e-handeln ofta är att föredra eller jämförbar vad gäller CO2-utsläpp – som går i linje med tidigare forskning.
– Det som förvånade mig lite var att förpackningen hade så stor påverkan, relativt de andra utsläppskällorna. Jag hade trott att den var mindre, och då har vi enbart tittat på förpackningsmaterialet, inte fyllnadsgrad och andra faktorer som också påverkar, säger Henrik Pålsson.
Där kan handlare arbeta med att minska förpackningsmaterial, eller arbeta med återanvändbara förpackningar – dock får inte varan skadas i transporten.
Råd för handeln
Tre olika leveransalternativ har undersökts. Ombud/box, hemleverans och butik och där slår som sagt e-handelsalternativen butiken alltsomoftast – undantaget är om konsumenten köper en vara med hög returgrad, då är butik att föredra eftersom returgraden i butik är 30–40 ggr lägre.
Handlare som vill minska klimatutsläppen från sina varor kan t ex förmedla till kunden vilket som är bästa alternativet för att få hem sin vara, beroende på var konsumenten bor. Handlaren kan även jobba med minska utsläppen från sina transporter, minska förpackningsmaterialet, och minska returgraden.
Linnéa Hård af Segerstad, Adlibris hållbarhetschef, deltog i en panel om studien vid släppet av resultaten på fredagen och hon beskrev resultatet som ”intressant”.
– Vi ville veta hur det såg ut för våra produkter och för olika konsumenter. Resultat gäller för just de här analyserna, men det har gjorts känslighetsanalyser som visar att det här resultatet står sig ganska väl. Indikationen är att det är mest effektivt för oss med hemleverans eller pick up. Tankeställaren det gav för oss är att persontransporten spelar så stor roll, och det här har vi alls inte koll på. Hur kunderna tar sig till våra butiker har vi alls inte tänkt på.
Även kommuner kan påverka genom stadsplanering som minskar antalet bilresor i handeln. Som konsument som vill minska sina utsläpp, kan du planera dina inköp och resor bättre och e-handla, eventuellt med hemleverans om det annars kräver att du tar bilen till affären eller uthämtningsställe.
Av Klara Eriksson
Om projektet
Det Vinnovafinansierade projektet Tillgängliga och effektiva omnikanaler startade i september 2023 och avslutades i mars 2025. Syftet med projektet var att undersöka utsläpp från olika köpsätt och olika leveranssätt i handeln, i olika geografiska områden. Förhoppningen är att resultatet i förlängningen kan bidra till att utveckla strategier för att minska handelns klimatpåverkan.I projektet deltog Gina Tricot, Adlibris, NetOnNet, Kalmar kommun, Umeå kommun, Svensk Handel och Vasakronan. Datainsamling och analys genomfördes av Lunds Universitet och projektet har letts av ASTER. ASTER drivs tillsammans av Lunds Universitet och Lindholmen Science Park.
