EU-reglerna FuelEU Maritime syftar till att pressa ner sjöfartens klimatutsläpp. Men olika drivmedel som sänker luftföroreningarna kan också leda till större föroreningar i haven. Dessutom kan pooling-modellen leda till att färre fartyg ställs om. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Sjöfartens omställning fokuserar i mångt om mycket på att fasa ut växthusgasutsläppen till 2050. FulEU Maritime är ett styrmedel som ställer krav på att växthusgaserna från marina bränslen ska minska successivt. Men en ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att fartyg som uppfyller exakt samma klimatkrav kan ge helt olika utsläpp av kväveoxider, svaveloxider, partiklar och förorenat skrubbervatten.
– Klimatmålen kan uppnås med flera olika bränslen, men konsekvenserna för luftkvalitet och havsmiljö kan bli ganska olika beroende på vilket bränsle man väljer, kommenterar Julia Hansson på IVL som lett projektet Potential environmental effects of FuelEU Maritime focusing on Swedish related shipping.
Rederierna har frihet att själva bestämma hur de ska nå målen, som kulminerar på 80 procent lägre växthusgasutsläpp 2050. Det lämnar dörren öppen för en rad olika drivmedel.
Gas minskar snabbast
För att se hur den svenskrelaterade sjöfartens miljöavtryck kommer påverkas av reglerna har forskarna jämfört 11 olika framtidsscenarier där fartyg drivs av bland annat biodrivmedel, LNG, biogas, metanol, ammoniak, vätgas och el.
– I våra scenarier såg vi att utsläppen av svaveloxider och partiklar kan minska snabbare med gasbaserade bränslen som LNG och LBG. Där har de en fördel jämfört med andra biobränslen och elektrobränslen. I form av växthusgasutsläpp är dock metanslipet fortsatt viktigt att begränsa för gasbaserade bränslen, kommenterar Julia Hansson.
Paradoxen som ger mer utsläpp
FuelEU Maritime möjliggör också så kallad pooling. Kort sagt kan ett rederi samla flera fartyg i en gemensam pool och sedan räkna utsläppsprestandan för hela flottan. Om rederiet överträffar kraven kan överskottet säljas till andra rederier som har svårare att nå målen.
– Poolingmekanismen har gjort att flera aktörer vågat satsa på förnybara bränslen i större skala än de annars hade gjort. Den effekten kom snabbt. Marknaden och aktörerna löste det snabbare än vad man kunde tro, vilket till stor del beror på att vissa aktörer var tidigt ute, kommenterar Julia Hansson.
Samtidigt skapar modellen en paradox. Den bygger nämligen på att flottan bara gör vad som krävs för att slippa sanktioner. Då koncentreras satsningarna till de fartyg där de ger störst effekt. I slutändan kan det leda till att färre fartyg ställs om, vilket leder till högre utsläpp av svaveloxider, partiklar och fortsatt användning av skrubbrar.
Rapporten visar att utvecklingen redan börjat synas i Sverige. Enskilda fartyg med stor bränsleförbrukning använder LBG för att väga upp andra delar av flottan som fortsätter använda fossila drivmedel.
Rapporten Potential environmental effects of FuelEU Maritime focusing on Swedish related shipping har författats av Nils Jutblad, Elin Malmgren, Julia Hansson, Erik Fridell på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Studien är finansierad av Trafikverket.
