Just nu pågår en febril aktivitet i Kina för att ställa om till produktion utanför landets gränser, en utveckling som accelererat sedan Trump inledde sitt tullkrig mot landet.
– Många kinesiska företag flyttar slutmontering över gränsen till andra länder i Sydostasien, men bygger också nya partnerskap för att regionalisera sin produktion globalt, bl a i Afrika och Mellanöstern, berättar Johan Annell, konsult på ARC Group i Beijing.
Det är minst sagt spännande tider i världshandeln sedan USAs president Donalds Trump drog igång sitt tullkrig med framförallt Kina, konstaterar Johan Annell.
– Det märks att saker förändras snabbt nu. Nordiska bolag med verksamhet i Kina ser över sin globala produktion och försörjning och vad de behöver göra om situationen inte förändras. Världen håller andan.
Han har bevakat den kinesiska marknaden i över 15 år, varav de senaste sex åren som stationerad i Beijing, Kina. Landet utvecklades otroligt fort från 2008 och in på 2010-talet, exempelvis byggdes en höghastighetsbana i hela landet på några år, berättar han.
– Det var häftigt att följa. Sen var det rejält skakigt under pandemin, men nu är det återigen mycket som sker.
Enligt honom är de kinesiska bolagen betydligt mer aktiva sedan Trump började införa sina höga importtullar på kinesiska varor. Den största påverkan hittills är ju såklart på konjunkturen och köpmönstren, menar han.
– Men snart kommer vi att se stora förändringar i globala flöden och störningar i försörjningen i flera branscher.
Flyttar produktion
Kinesiska företag tittar på att flytta produktion, slutmontering och kunder bort från Kina.
– Till exempel innebär det en just nu 50-procentig besparing för en av våra kunder att flytta slutmonteringen av varor över gränsen till Vietnam.
De bygger även om sin bolags- och försörjningsstruktur med partnerskap och tillverkning, för att på sikt bli mer globalt närvarande med regionaliserad produktion.
De flesta inser att situationen kommer att vara besvärlig under lång tid framöver
– Det här är inget nytt, vi började se detta runt 2022 när den inhemska marknaden i Kina vek. De kinesiska företagen började titta på att globalisera sin verksamhet, och etablering av produktion utomlands har också fått ett visst stöd från lokala och nationella myndigheter. Före det så var de marknadsledande företagen i Kina fullt upptagna på hemmamarknaden.
Utvecklingen har accelererat med Trumps tullar, och även om kinesiska företag är de som gör mest drastiska förändringar, så gör även europeiska företag klokt i att ha koll på de förändringar som sker, konstaterar Johan Annell.
– Konfliktytan mellan USA och Kina är bred, och de flesta inser att situationen kommer att vara besvärlig under lång tid framöver, och att det blir värre innan det blir bättre. Så många företag ser över vad de behöver flytta för att kunna fortsätta sin verksamhet.
Fraktstörningar att vänta
Den 90 dagar långa paus för införandet tullarna mot omvärlden som Trump lagt, som går ut i början av juni- som dock inte gäller för Kina– gör att mycket är oklart just nu. Framåt kan vi vänta oss förändringar i fraktmönster och stor risk för försörjnings-störningar när amerikanska ryckiga ordrar/lagersaldon börjar störa det globala fraktsystemet.
– Från amerikanska företags sida är det mycket som inte är vettigt att importera alls just nu från Kina, eftersom det ligger 100-procentiga tullar på varorna. Det gör att orderingången är väldigt låg just inom många segment, konstaterar Johan Annell.
Han tror att vi snart kommer att se en liknande situation som med halvledarna under pandemin för många insatsvaror och produkter.
– Just nu läggs inga ordrar alls, utan mycket tas från befintliga lagerstockar i USA. Men när dessa är slut kommer det att finnas brister att fylla, och producenter kommer att bli utbokade. Det kommer att bli stora störningar globalt, även för gods som inte ska till USA, konstaterar han.
Några segment som är extra hårt drabbade är kapitalvaror och konsumtionsvaror som mode, produkter för hemmet och elektronik, men även vissa industriella insatsvaror, reservdelar, metaller och speciallegeringar.
– Elektrifieringen kan också drabbas hårt, dels genom att Kina lägger tullar och inför restriktioner och tyngre godkännande-processer för export av kritiska mineraler, vissa komponenter såsom magneter och batterier eller produktionsutrustning, men även på teknologisidan, vilket kommer att drabba utvecklingen av regional produktion.
Mycket fusk och gråzoner
På kort sikt sker också mycket där bolag agerar i gråzoner eller helt i strid med regler för varudeklarationer, påpekar Johan Annell.
– Vi ser en mängd saker som bolag gör, ibland helt omedvetet, som innebär en risk. En sådan sak är att man fakturerar servicen separat, exempelvis från ett amerikanskt bolag, och sedan säljer komponenten till ett lågt varuvärde från Kina. I viss mån kan det vara acceptabelt, men det verkar överanvändas kraftigt av mindre bolag.
Att ange tveksamma eller rakt felaktiga varudeklarationer, HS-koder eller ange varor som skattebefriade är ett annat vanligt sätt att fuska, menar Johan Annell.
– En del använder sig av speditörer och logistikbolag som lovar DDP (leverans där skatten är betald), ”dubbelklarering”, där tullhanteringen är klar i både export- och i importlandet, men använder direkt olagliga metoder för detta. Till exempel att deklarera väldigt lågt värde, låta ett skalbolag i USA stå som importör på pappret, och sedan hoppas att tullen missar det. Det här skapar risken att kunden inte får sina varor, menar han.
– En del leverantör märker också om varor, och skickar via tredje- och fjärdeland, dvs rakt av falska ursprungscertifikat. Kunder måste vara vaksamma på nya leverantörer eller förslag från existerande leverantörer.
Av Hilda Hultén
