Otillräckliga förberedelser, bristande logistik och toppstyrning är några av anledningarna till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades. Det visar en ny studie från Försvarshögskolan, som analyserar händelseutvecklingen under Ukrainakrigets första månader ur ett logistikperspektiv.
I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Military Studies har tre forskare forskare vid Försvarshögskolan studerat vad som egentligen hände under de inledande månaderna av kriget i Ukraina.
I studien har forskarna sammanställt öppen information från mars till slutet av april, och kopplat den till teoretiska logistikmodeller för att förklara händelseförloppet. De analyserar framför allt skeendena i Kiev-regionen som gjorde att Ryssland beslutade sig för att dra tillbaka sina styrkor och omgruppera österut.
– Vi har letat i de källor som finns tillgängliga i form av nyhetsrapportering och andra källor, och försökt att lägga ett mönster. Man kan konstatera att det finns en logik bakom varför Ryssland inte varit så framgångsrikt i sin inledande invasion av Ukraina, säger Per Skoglund, avdelningschef vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan, och medförfattare till studien.
Dåligt förberedda
En viktig orsak till den misslyckade invasionen handlar om förberedelserna, som ur ett logistikperspektiv var undermåliga. Enligt artiklen var Rysslands materiel redan innan kriget i dålig kondition. En större militärövning (Zapad 2021) hade precis genomförts och förbanden hade troligtvis inte haft tid att få utrustning och fordonsparken i skick efter övningen.
– Man hade antagligen redan en förnödenhetsskuld till följd av den övningen, säger Per Skoglund i en intervju på FHS hemsida.
Misslyckad flygplatserövring
Ryssland hade också förberett sig för en kort invasion och var utrustade därefter. Planen var sannolikt att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev för att bygga upp en logistikbas och flyga in förnödenheter tills man kunde använda sig av järnvägen för att distribuera materiel.
– Den stora lastbilskonvojen som blev stående utanför Kiev innehöll mycket logistik, och det är troligt att flygplatsen skulle användas som logistikbas. När det sedan inte lyckades blev konsekvensen att de stridande förbanden utanför Kiev blev utan försörjning.
Förbanden hade resurser för att klara sig i omkring fem dagar, men höll ut mycket längre i regionen.
– Det är sannolikt därför vi fick se konsekvenser i form av plundring. De ryska soldaterna hade varken tillgång till tillräckligt med mat, vatten eller utrustning, konstaterar Per Skoglund.
Järnvägen avgörande
Slutsatserna grundas på antaganden om hur Ryssland brukar bygga upp sin logistik, som till stor del baseras på transporter via järnvägsnätet.
– Den ukrainska sidan har varit ganska duktig på att förstöra järnvägsförbindelser, och då har de ryska logistikbrigaderna fått svårt att stötta förbanden. Man har fått en situation med resursbrist, vilket leder till att man drar ned på stridens intensitet och flyttar förbanden, med konsekvensen att man kommer på efterkälken igen, och så har det fortsatt, säger Per Skoglund.
När Ryssland sedan nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.
Omöjligt sia om framtiden
Just nu gör Ukrainas försvar framsteg, landet får ökat militärt stöd av bl a USA och har återtagit flera områden i Charkiv, Cherson, Donetzk och Lughansk från rysk ockupation under de senaste dagarna. Dock har Rysslands president Vladimir Putin aviserat en ny mobilisering, där upp till 300 000 reservister ska beordras till kriget i Ukraina. Och att sia om hur krigsutvecklingen ser ut på längre sikt är omöjligt, menar Per Skoglund.
– Just nu går det bra för Ukraina, men Putin mobiliserar. Effekterna av den mobiliseringen kommer att dröja i minst sex månader till, innan de som nu kallas in – som kanske gjorde sin värnplikt för många år sedan, har hunnit utrustas och tränas upp igen, annars blir de kanonmat.
Problematisk toppstyrning
Den ryska logistiken är ganska förutbestämd; man tar fram tabellverk och beställer resurser utifrån det. Det finns ingen flexibilitet, vilket blir tydligt när man analyserar vad som hänt i Ukraina, konstaterar Per Skoglund. Bristen på flexibilitet är i sin tur kopplad till ledningsförhållandena i den ryska Försvarsmakten.
– Det här blev särskilt uppenbart när lastbilskonvojen blev stående utanför Kiev. De visste inte vad de skulle göra och bollade tillbaka till generalstaben, som beslutade att de skulle ge upp och omdirigera resurserna. Det gick upp till högsta nivå och tillbaka, vilket tog sin tid, säger han.
Det hierarkiska ledningssystemet har större påverkan på logistiken än själva krigföringen, menar Per Skoglund.
– Det vi ser i Ukraina är ett exempel på den gamla sovjetiska modellen. Men vi kan nog ta för givet att Ryssland kommer att dra slutsatser av detta, och att deras logistik kommer att se annorlunda ut i kommande krig. Och det finns många länder som skulle behöva fundera på hur de kan skydda sina logistikresurser i en krigssituation.
Ökad risk för cyberattacker
För Sveriges och Försvarshögskolans del inleds nu ett forskningsprojekt som kommer att pågå i 3-4 år, kring hur landets logistiksystem ska kunna skyddas och bli mer robusta.
– Det finns ett stort behov av att se över hur man skyddar och säkrar logistikresurser vid störningar. Och då tänker jag inte bara på krig, även pandemin var en sådan störning. Logistiksystemen har byggts upp under de senaste 20 åren utan en tanke på det här.
Ett riskområde som det också pratas mycket om är cyberhot, menar Per Skoglund.
– Det är otroligt enkelt för en duktig hacker att stänga ned ett företags verksamhet idag. Cyberattacker behöver inte handla om krig, det kan vara utrikespolitiskt motiverade attacker eller helt enkelt privata intressen som styr. Jag skulle bli förvånad om vi inte kommer få se mer av den varan i princip dagligen framöver.
Av Hilda Hultén
Länk till artikeln i Scandinavian Journal of Military Studies i PDF: Russian Logistics in
the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?
