Dämpad oro i världspolitiken och ett bra tredje kvartal har gett svenska marknaden en mer optimistisk syn på tillväxten framöver. Inflationen rör sig sakta uppåt igen och antyder ett slut på lågkonjunkturen, med ett mer normalt ekonomiskt läge. Enligt makroanalytikern Robert Sjölin Drake kan en första räntehöjning från Riksbanken komma under första halvåret 2027.
Robert Sjölin Drake är en oberoende makroanalytiker som löpande analyserar den svenska ekonomin på sin blogg. Enligt honom visar marknadsprissättningen just nu något nytt. En första räntehöjning väntas redan under första halvåret 2027. Det är betydligt tidigare än för bara några veckor sedan, och vad som gällt under större delen av 2025.
Förskjutningen speglar en mer optimistisk syn på tillväxten: tredje kvartalet blev något starkare än väntat, det börjar synas viss rörelse på arbetsmarknaden och oron har dämpats globalt i takt med minskade spänningar mellan USA och Kina.
– Det finns små signaler på att ekonomin äntligen är på väg åt rätt håll och det är det marknaden tar fasta på. Men någon snabb återhämtning är det inte tal om, trots sänkningen i september och regeringens stora stimulanspaket nästa år. Först 2027 väntas vi lämna lågkonjunkturen bakom oss och gå in i ett mer normalt ekonomiskt läge, kommenterar Robert Sjölin Drake, oberoende makroanalytiker.
Samtidigt saknas inte hot mot prognosen.
– Vi vet fortfarande inte hur tullarna kommer att slå eller hur länge trögheten på arbetsmarknaden består. Den har visat sig segare än många trott. En ytterligare risk är en större börskorrigering om AI-hajpen klingar av. Skulle hushållens tillgångar plötsligt minska kraftigt riskerar efterfrågan snabbt att dämpas. Därför ska man inte helt utesluta ytterligare en räntesänkning, kommenterar Robert Sjölin Drake.
Inflationen nästa år väntas ligga runt 1 procent i snitt och omkring 1,7 procent 2027, enligt Riksbankens prognos.
– När det gäller inflationen ser det stabilt ut framöver. Nästa år väntas den bli riktigt låg, runt 1 procent, delvis tack vare den sänkta matmomsen. Under 2027 stiger den något men ligger fortfarande tydligt under målet. Därefter ser vi en stabilisering kring Riksbankens mål på 2 procent. Med en ekonomi som då väntas ha tagit fart finns ingen anledning för Riksbanken att ligga kvar på en expansiv nivå, utan man kan närma sig ett mer neutralt läge för at minska risken för överhettning och nya obalanser, avslutar Robert Sjölin Drake.
