Enligt en ny rapport från Livsmedelsföretagen är maten i Sverige billigare än i våra grannländer, samtidigt som de nordiska matpriserna ligger högre än EU-snittet. Matpriserna i Sverige ökade klart mindre än EU-snittet under åren 2022-2025, om man räknar in kronans försvagning.
Den 1 april 2026 sänks matmomsen från 12 till 6 procent till och med 31 december 2027. Regeringen meddelade nyligen att matpriskommissionen ska påbörja sitt arbete och granska utvecklingen av livsmedelspriserna. För att bättra på kunskapsläget och bidra till en mer faktabaserad diskussion har Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal låtit nationalekonomen Lars Jagrén studera pris- och kostnadsnivåer för livsmedel i Sverige och resten av Europa under perioden 2022–2025.
– Nu har matpriskommissionen påbörjat sitt arbete, och vi ser fram emot att ha en dialog med och delge våra synpunkter till de ansvariga myndigheterna Konsumentverket och Konjunkturinstitutet. Det är av yttersta vikt att kommissionen utgår från kostnadsutvecklingen i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Vi välkomnar matmomssänkningen, men den kommer inte stoppa producenternas kostnader från att öka, kommenterar Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen.
Resultaten från Jagréns analys återfinns i rapporten Livsmedelspriserna i Sverige – utveckling och nivå 2022–2025, som bland annat visar att:
- 2022–2025 steg livsmedelspriserna i Sverige med 30,7 procent, vilket var strax över EU-snittet (29,1 procent). Den svenska kronans försvagning har påverkat kostnads – och prisutvecklingen, med tanke på att en stor del av livsmedel/råvara importeras. Om prisutvecklingen räknas om i euro har priserna i Sverige ökat med 24 procent, vilket är klart lägre än för EU-snittet.
- Prisnivån på livsmedel i Sverige är 106,7, alltså ca 7 procent högre än EU-snittet. Priserna är högre än i Tyskland och Estland, men lägre än i Danmark, Finland och Norge.
- Relativt den allmänna prisnivån i den övriga ekonomin är livsmedel relativt billiga i Sverige, medan de ligger på samma nivå inom EU.
Eckerdal vill belysa att de svenska matpriserna har ökat mindre än hos våra nordiska grannar.
– Matprisutvecklingen i Sverige är unik, men bara på så sätt att matpriserna egentligen borde vara mycket högre än de är. Den svaga svenska kronan har inneburit att allt som måste importeras blir betydligt dyrare. De svenska livsmedelsproducenterna har trollat med knäna och sett till att hålla nere priserna men på bekostnad av sin egen lönsamhet, kommenterar Carl Eckerdal.
I höstas släppte Svensk Dagligvaruhandel en rapport som också visade att Sverige har Nordens lägsta matpriser. Den visar också att den nordiska dagligvaruhandeln präglas av ett fåtal större aktörer, storskalig logistik och höga kostnader.
Låg lönsamhet
Organisationen lyfter livsmedelsindustrins låga lönsamhet som ett av de största hoten mot svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap. I april 2025 publicerade de en analys av lönsamheten i livsmedelsbranschen på EU-nivå. Analysen visade att den svenska livsmedelsbranschen – både producentledet och dagligvaruhandeln – ligger i botten av EUs lönsamhetsliga. Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman vill nu se en mer konstruktiv och faktabaserad debatt.
– Vi går ett händelserikt politiskt år till mötes där matpriserna kommer vara i centrum för valrörelsen. Vi hoppas att våra rapporter och analyser kan bidra till att vi får en debatt som handlar mindre om att peka finger och jaga syndabockar, och mer om hur vi kan skapa en lönsam, konkurrenskraftig och robust livsmedelsindustri som kan skapa jobb och välfärd i fredstid och föda befolkningen i kristid, kommenterar Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.
