Regeringen har valt att stoppa 13 havsvindskraftsparker som skulle ha kunnat ge lika mycket el som en svensk årsförbrukning, eller 140 TWh per år. ”För svensk industri är detta ett dråpslag eftersom efterfrågan på el inom industrin förväntas öka med omkring 80-90 TWh till 2035, vilket är långt innan ny kärnkraft kan leverera ytterligare el”, kommenterar Teknikföretagen. Anledningen uppges vara försvarsskäl.
Vindkraftparkerna planerades ge el till omställningen av industrin som planerats. I måndags fick 13 planerade vindkraftparker nej från regeringen, som hänvisar till Försvarsmaktens synpunkter kring att kraftverken skulle störa försvarets radarspaning och hindra flygvapnet. Teknikföretagen är dock djupt oroade över besluten då hela industrins omställning nu hotas.
”Vi ser det som näst intill omöjligt att få fram de volymer fossilfri el som behövs på kort sikt utan ny havsbaserad vind.” skriver man.
Enligt DN räknar Teknikföretagen med att industrin behöver uppemot 90 terawattimmar mer el per år fram till 2035. I det perspektivet hade de 13 vindkraftparkerna kunnat bli ett viktigt tillskott med en beräknad samlad elproduktion på 130–140 terawattimmar per år, enligt organisationen Svensk Vindenergi.
”Teknikföretagen förstår att Försvarets synpunkter behöver prioriteras, men vi hade hoppats att olika intressen kunde samsas om att nyttja Östersjöns vatten. Nu behöver regeringen tillsammans med näringslivet hitta alternativa lösningar för att få fram den el som behövs för att elektrifiera Sverige”, skriver Teknikföretagen.
Byggs i Polen och Baltikum
Havsvindkraftsparkerna i Östersjön hamnar nu i stället i andra europeiska länder, som utanför Danmark, Baltikum, Polen och Finland, enligt Lina Kinning på branschföreningen Svensk Vindenergi. Dessutom finns pågående projektering av havsbaserad vindkraft i svenska Bottenviken och på Västkusten.
Vi förlorar den fördel vi haft vad gäller nyinvesteringar i grön industri, där Sverige haft ett försprång i form av tillgång till billig grön energi.
– Den svenska Östersjökusten är nu stängd, men på de andra ländernas kuster pågår utbyggnaden. I de länderna har man ett annat system för etablering där staten väljer ut lämpliga platser först, som sedan auktioneras ut.
Det är det svenska systemet där företagen som projekterar havsvindkraft kan få ett nej i sent skede, som har lett till att de sju företag som prospekterat havsvindkraft längs med den svenska Östersjökusten nu förlorar ca 200–300 miljoner investerade kronor per projekt. Hade alla planerade 13 vindkraftsparker byggts hade bolagen investerat drygt 550 miljarder kronor i svensk elproduktion, enligt Svensk Vindenergi.
– För vår bransch är det här ett dråpslag. För företagen i projekten är det pengar som går förlorade. För Sveriges del handlar det om att investerarna vänder sig från Sverige och att vi sänder ut signaler om att investeringar här sker med en stor politisk risk. Vi förlorar också den fördel vi haft vad gäller nyinvesteringar i grön industri, där Sverige haft ett försprång i form av tillgång till billig grön energi.
”Teknikföretagen ser allvarligt på dagens beslut och vill gärna vara med och bidra till vettiga lösningar för att säkra Sveriges elförsörjning på både kort- och lång sikt, till en konkurrenskraftig totalkostnad”, avslutar Teknikföretagen sin kommentar.
Av Klara Eriksson
