Regeringen undviker möten med Postnord

Enligt en artikel i DN har Postnord, som ägs till 60 procent av svenska staten, försökt ordna ett möte med civilminister Erik Slottner för att diskutera nya villkor för brevutbärningen, i ljuset av att tjänsten blir allt dyrare. Men hittills har ministern vägrat träffa företagets företrädare.

I Sverige har Postnord uppdraget att se till att alla samhällsmedborgare nås av postgång, och de är i praktiken den enda aktören som bedriver utdelning av brev i hela landet. Men brevvolymerna har minskat med ca 10 procent årligen under 2020-talet. Under 2024 minskade de med 12 procent. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) rapport Svensk Postmarknad 2025.

De fallande brevvolymerna i kombination med dagens krav på att dela ut minst 95 procent av breven inom två arbetsdagar innebär att varje brev blir allt dyrare att dela ut. Regelverket säger att portot ska finansiera utdelningen, och portot har höjts flera gånger de senaste åren vilket bara leder till att brevvolymerna faller ännu fortare. I Danmark har företaget avsagt sig postuppdraget eftersom det är för dyrt.

Företaget har samtidigt lönsamhetskrav på sig från ägaren, den svenska staten. I fjol nådde man inte målen och lämnade heller ingen vinstutdelning till ägaren.

Enligt DN har Postnord flera gånger försökt få till ett möte med civilminister Erik Slottner under det senaste året för att diskutera situationen. Men ministern har fortfarande inte tagit sig tid för ett möte.

Christian Jansson, som avgick som ordförande vid bolagsstämman i april, säger till DN:

”Det är politisk feghet. Regeringen vet att servicen måste försämras när det är så låga brevvolymer. Men man är rädd att möta valmanskåren. Man vill inte ha rubriken att Slottner försämrade brevservicen. Men det är ju verkligheten när svenska breven blir så mycket färre.”

Civilminister Erik Slottner. Foto Ninni Andersson/Regeringskansliet.

Den 1 april i år beslutade PTS att förlänga Postnords postservice-uppdrag, men företaget har överklagat villkoren till förvaltningsrätten med hänvisning till att uppdraget är alltför betungande och kommer leda till att brevverksamheten går back med 700 miljoner kronor. De efterfrågar uppdaterade regelverk, som t ex Postfinansieringsutredningens förslag 2023 att företaget ska få tre dagar på sig att leverera brev, i stället för dagens två. Men PTS hänvisar till att sådana beslut kan bara regeringen fatta.

Civilminister Erik Slottner svarar DN på mejl:

”Komplexa frågor behöver utredas grundligt av respekt för frågornas komplexitet.”