I förra veckan lades en något unik masteruppsats fram på Linköpings universitet (LiU), med titeln Logistikleverantörers roll i handelns cirkulära affärsmodeller. I den ger fem TPL:are sin bild av cirkulära praktiker och möjligheter inom logistiken. ”Tyvärr kan vi konstatera att man inte kommit så långt, samtidigt som vi nu förstår varför det är så”, säger Emelie Johansson, medförfattare till exjobbet.
Det är Emelie Johansson och Kristin Oskarsson på LiUs civilingenjörsutbildning som avslutar sina studier i industriell ekonomi med inriktning logistik och supply chain management, med en uppsats där man undersöker logistikens roll i utvecklingen av cirkulära affärsmodeller. För att göra detta har man djupdykt i den litteratur som finns om ämnet, och genomfört en intervjustudie med fem svenska nyckelpersoner på fem olika TPL-företag.
– De TPLare vi valde att intervjua är stora företag, företag som kommit en bit på väg inom hållbarhet, samtidigt som de har lite olika nischer, berättar Kristin Oskarsson.
Del av större projekt
Uppsatsen är en del av det aktuella forskningsprojektet Logistikens roll för lönsamhet i cirkulära affärsmodeller, som finansieras av Vinnova och genomförs i ett samarbete mellan LiU och Svensk Handel.
– Cirkulära affärsmodeller behövs för att utveckla en hållbar handel. Det gäller t ex begagnatförsäljning, uthyrning eller reparationer. Men det finns nästan ingen litteratur inom hur logistikaktörer jobbar med det här ämnet, så vi betraktar den här uppsatsen som en förstudie i projektet. Och vi är jättenöjda med deras arbete, säger Arne B Andersson.
Om den svenska handeln framgångsrikt ska kunna införa och skala upp lönsamma cirkulära affärsmodeller är mer kunskap om logistiken bakom dessa modeller en avgörande pusselbit. Kristin Oskarsson och Emelie Johansson har nu bidragit med en sådan
– Man kan säga att den litteratur som finns, och våra intervjuer pekar åt samma håll. Av de cirkulära aktiviteterna är det främst returhantering, transportoch lagring som logistikaktörerna utför idag. Det är kundernas efterfrågan som avgör vilka tjänster de utför. Att det inte kommit längre än så beror på att det är ett komplext system och många bitar som ska falla på plats för att något ska ske. Det är många aktörer som behöver bidra för att de cirkulära affärsmodeller ska bli verklighet, det räcker inte med logistikaktörerna, säger Emelie Johansson.
Intervjupersoner i studien hänvisar dels till att kunderna måste satsa på cirkulära affärsmodeller, för att de som underleverantör ska kunna agera, men även till att slutkonsumenternas betalningsvilja behöver öka för att täcka kostnaderna för den extra hantering som krävs. I uppsatsen beskriver man att TPL-företagen kan ha en orkestrerande, medlande eller passiv roll, beroende på i vilken mån de är proaktiva eller reaktiva i utvecklingen av cirkulära affärsmodeller. Studien pekar på att de idag är passiva, eller möjligtvis medlande – något som tas med vidare i det större projektet.
Borde agera mer proaktivt
– Jag kan tycka att de är för passiva, jag skulle vilja se en mer proaktiv roll för logistikföretagen, där man löser de här problemen och hittar de här affärsmöjligheterna med tillsammans med kunderna. Det är en ganska liten business, och jag tror att man kan utkristallisera sig en större roll och ta mark i den utveckling som kommer, säger Arne B Andersson.
– Genom det här projektet tror jag vi kan få fler företag och leverantörer inom handeln att jobba tillsammans och driva på utvecklingen av effektiva, lönsamma och cirkulära affärsmodeller. Idag sköts mycket av konsumenterna som säljer och köper second hand, och det är penningen som styr, men fler företag är ute efter att hitta en modell för hur man ska göra det här.
Skickgradering, är en sådan sak: att produkter inte självklart är nya utan säljs till olika pris utifrån sitt skick. Att företag gärna får stöd i ämnet är något som även den nu färdigställda masteruppsatsen pekar på:
– En av intervjupersonerna sade att de gärna ville ha praktiska exempel på hur man ska gå till väga, och där ville man att branschorganisationer visade vägen.
Ny teknik ger nya möjligheter
Även framtida automation, ny och bättre teknik samt nya samarbeten med aktörer som skräddare, tvätterier etc, angavs som vägar framåt för att möjliggöra cirkulära affärsmodeller.
– Men även köpmönstren måste ändras. Är produkterna för billiga finns inga marginaler för t ex reparation och återförsäljning.
Vinnova-projektet Logistikens roll i handelns cirkulära affärsmodeller – Linköpings universitetavslutas nu men kommer följas upp med ytterligare ett projekt, Logistikens roll i handelns cirkulära affärsmodeller – Nuläge och framtid, med finansiering från Handelsrådet.
Av Klara Eriksson
