Trots bristen på järnvägsteknisk kompetens och att det finns gott om jobb lyckas inte yrkeshögskolorna fylla utbildningsplatserna. För några av yrkesinriktningarna står hälften av platserna tomma. ”Det handlar om viktiga utbildningar som leder till jobb, men som för få söker”, konstaterar Johan Lindahl, pressansvarig på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH).
Den svenska järnvägen ska moderniseras och förseningarna ska minska. Den nationella planen för transportsystemet och infrastrukturpropositionen rymmer därför ökade anslag. Men satsningarna hotas av kompetensbrist. En färsk rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, visar nu att en stor del av problematiken består av ett lågt intresse för utbildningarna. Flera järnvägstekniska utbildningar inom yrkeshögskolan lyckas inte ens fylla hälften av sina utbildningsplatser.
Det gäller framför allt de yrkesgrupper som arbetar med järnvägens infrastruktur – signaltekniker, bantekniker och eltekniker. Men även utbildningen till tågtekniker, en yrkesgrupp som arbetar med tågen i tågdepåerna, har problem. Enligt rapporten får i princip alla jobb efter den 1,5 år långa utbildningen, ändå står hälften av utbildningsplatserna tomma.
– En anledning är att många av de som är behöriga att komma in på utbildningarna redan har bra jobb som de är nöjda med. Det finns helt enkelt rätt få presumtiva studerande att nå ut till. En annan orsak kan vara bristande kännedom om vad yrkena innebär, förklarar Johan Lindahl på MYH.
Hotar utbyggnad och underhåll
Av rapporten framgår att flera regioner är oroliga inför framtiden, framför allt i norra och mellersta Sverige. De menar att det finns en ”överhängande risk” att tillgången på arbetskraft inte kommer att räcka till för att planera och genomföra de utbyggnader som planeras, eller ens för att bibehålla ett effektivt järnvägsunderhåll.
Är detta en bild ni delar?
– Det stämmer och det är en utmaning som järnvägen delar med många andra branscher, till exempel sjukvården och industrin. Det är många som konkurrerar om arbetskraften. När det kommer till järnvägstekniska utbildningar blir det extra tydligt att det finns många utbildningar, men för få sökande, säger Johan Lindahl.
| Utbildningsinriktning | Andel fyllda platser | Andel outnyttjade platser |
| Signaltekniker | 44 % | 56% |
| Tågtekniker | 48 % | 52 % |
| Eltekniker | 55 % | 45 % |
| Bantekniker | 66 % | 34 % |
| Kart- och mättekniker | 81 % | 19 % |
| Järnvägsingenjör | 90 % | 10 % |
| Lokförare | 98 % | 2 % |
| Spårsvetsare | 100 % | 0 % |
| Totalt för Yrkeshögskolan | 89 % | 11 % |
järnvägsbranschen. Källa: MYH
Kan det låga intresset även handla om arbetsvillkor och löner? Nej, förmodligen inte, för lönerna är generellt sett inte dåliga, framhåller Sekos Magnus Ekeljung. Tågtekniker tjänar i snitt 35 000 kronor i månaden, och en banarbetare med yrkesbevis har som lägstalön 32 700 kronor i månaden.
– Självklart finns alltid förbättringspotential, men jag bedömer att det inte är detta som avgör om personer väljer dessa yrken eller inte, säger ombudsmannen Magnus Ekeljung.
Enligt facket handlar det låga intresset för tågbranschens bristyrken om en rad faktorer, inklusive frågan om vilka som kan komma in. I dag behövs grundläggande behörighet, vilket i princip betyder gymnasieexamen. En annan sak är var utbildningarna förläggs. För att utbilda signal- och kontaktledningstekniker behövs avancerade övningsanläggningar, och nu finns det bara en sådan.
Gör utbildningarna kända
Flera övningsanläggningar skulle ge ett bra komplement ute i landet, säger ombudsmannen, som också sitter med i en av styrgrupperna bakom bransch- och myndighetssamarbetet JärnvägsCollege. Sedan 2022 arbetar man med att ta fram nya kvalifikationskrav och utbildningsplaner för järnvägsyrkena. En sak som han och andra aktörer i samarbetet kommit fram till är att det behövs bättre marknadsföring.
– De flesta vet att det finns orangeklädda personer som jobbar på spåren och att det finns något som heter signalfel, men få vet vad yrkena faktiskt innebär, konstaterar Sekos Magnus Ekeljung.
MYH uppmanar nu både skolorna och branschen till att arbeta mer för att öka söktrycket och förbättra examineringsgraden.
– När det gäller att fylla platserna på enskilda utbildningar är det yrkeshögskolorna själva som har det ansvaret. Vi på myndigheten pratar gärna om de goda möjligheterna till jobb inom järnvägsbranschen, men jag är övertygad om att det främst är företagen som kan öka attraktiviteten och locka fler till branschen, säger Johan Lindahl på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Av Rickard Jakbo
FAKTA: Extremt få signaltekniker utbildas
En signaltekniker ser till att det finns ett fungerande signalsystem som kontrollerar och styr järnvägstrafiken. Gruppen sticker ut i utbildningsstatistiken. För det första finns få utbildningsplatser, endast 36 är beslutade inför 2025. För det andra är det bara en liten andel av dessa platser som fylls. För det tredje är det ännu färre som tar examen. Endast en av fem av dem som hade slutår 2022 tog examen, att jämföra med 67 procent för alla utbildningar inom yrkeshögskolan. Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan.
Läs mer:
