Om det inte sker en kraftsamling när det gäller utbildning av järnvägstekniker kommer de planerade satsningarna och underhållet av järnvägen inte att kunna utföras på ett bra sätt. ”De utbildningar som genomförs i dag är inte tillräckliga för att säkerställa driften av Sveriges järnvägar”, säger Olga Selin, ordförande i FSJ.
Kompetensbristen när det gäller underhålla järnvägen är stor och bristen på järnvägstekniker leder till störningar i trafiken. En stor del av problematiken rör bristen på utbildningsplatser. Men trots att staten och järnvägsbranschens samarbetat i flera år har man inte löst personalbristen.
Frågan aktualiseras av den nya infrastrukturpropositionen, där regeringen bland annat fokuserar på investeringar i järnvägsunderhåll och ett snabbare byte av järnvägens signalsystem. Kort efter satsningarna blev kända reagerade branschorganisationen Järnvägsentreprenörerna, FSJ.
Saknas kompetens för att rusta upp järnvägen
I en uppfordrande skrivelse till landsbygds- och infrastrukturdepartementet och ministrarnas närmaste medarbetare skriver organisationen att de ”saknar ett helhetsgrepp för att säkerställa utbildningsmöjligheterna” och att det finns ”utbildningsskuld” som måste adresseras tillsammans med underhållsskulden.
Utbildningsbehovet framför allt gäller signaltekniker, el-kontaktledningstekniker, bantekniker och spårsvetsare.
– Vi vill uppmärksamma regeringen på att det finns ett behov av att säkerställa tillgången till resurser och vi vill att de tilldelar Trafikverket ett konkret uppdrag, förtydligar organisationens ordförande Olga Selin i ett e-postsvar till Dagens Logistik.
I brevet påminner man om att utbildningsbehovet framför allt gäller signaltekniker, el-kontaktledningstekniker, bantekniker och spårsvetsare.
Finns bara en skola
Organisationen efterlyser bland annat en utbyggd branschskola under ett tak. Trafikverket borde tilldelas medel för att kunna satsa mer på myndighetens Trafikverkskola i Ängelholm, som är den enda skolan med en godkänd övningsanläggning. En kompletterande väg framåt skulle vara att utöka antalet utbildningar på Yrkeshögskolenivå. Idag är de relativt få, och vissa inriktningar har svårt att fylla sina platser.
De utbildningar som genomförs i dag är inte tillräckliga för att säkerställa driften av Sveriges järnvägar.
– I dag finns Trafikverksskolan i Ängelholm som tillhör till Trafikverket. Men de utbildningar som genomförs i dag är inte tillräckliga för att säkerställa driften av Sveriges järnvägar. Det behövs fler utbildningar på fler geografiska platser, säger Olga Selin, som också är vd för Signalbolaget, som bygger ut och underhåller järnvägsanläggningar.
Vad skulle kunna hända om det inte sker en kraftsamling?
– Redan i dag är situationen med kompetensbrist påtaglig. Speciellt inom några teknikgrenar. Det kommer inte att bli bättre om antalet utbildningsplatser förblir oförändrade.
Regeringen skriver i sin infrastrukturproposition att kompetensförsörjningsproblemet måste följas noga, men att man ser positivt på Trafikverkets engagemang i ”Järnvägscollege”, där man tillsammans med järnvägsbranschens organisationer arbetar med att skapa ”förutsättningar för fler järnvägsutbildningar” och ”för att stärka järnvägens kompetensförsörjning”.
Men FSJ, som har insyn i arbetet eftersom man sitter med i styrgruppen, menar att detta inte räcker. I sin skrivelse pekar man på att Järnvägscollege inte är en skola och nämner att en YH-utbildning i Luleå till signaltekniker inte kunnat starta ”trots inrättandet av Järnvägscollege”.
Startats tre utbildningar
Hans Celander är kanslichef för Järnvägscollege inom Trafikverket. Han håller med om att det finns för få utbildningsplatser. Tanken med Järnvägscollege, förklarar han, är att utbildarna ska få bättre möjligheter att starta järnvägstekniska utbildningar. Stödarbetet har bland annat lett till att det denna höst har startats tre utbildningar, framhåller han.
– Men det finns fortfarande arbete att göra och en av Järnvägscollege viktigaste uppdrag är att tillsammans med branschen ta fram kvalifikations-och utbildningsplaner så att utbildningsanordnare vet vad en utbildning ska innehålla, skriver han i ett e-postsvar.
Det behövs också övningsanläggningar, läromedel och lärare för att situationen ska förbättras. Speciellt bristen på övningsanläggningar är en utmaning, menar han.
– Detta skulle jag nog säga är den största utmaningen för fler järnvägsutbildningar.
Hur ser du på åsikten att det inte räcker med Järnvägscolleges arbete?
– I vilken mån det räcker med Järnvägscollege eller ej är kanske lite för tidigt att säga. Vi är medvetna om behoven. Allt går inte att lösa över en natt utan detta behöver vara ett långsiktigt arbete, skriver han till Dagens Logistik.
I sitt brev till Regeringskansliet betonar FSJ att det fortfarande är svårt för utbildningsanordnare att starta utbildningar till järnvägstekniker.
Kan ni som branschorganisation göra mer?
– Vi arbetar med kompetensförsörjningsfrågor inom föreningen och med Trafikverket, och inom Järnvägsbranschens samarbetsforum, JBS. Vi arbetar även en hel del med branschens attraktionskraft. För det spelar ingen roll hur många utbildningsplatser som anordnas om det inte finns sökande, alltså ungdomar som är intresserade av att arbeta på järnvägen, svarar Sveriges Järnvägsentreprenörers Olga Selin.
Av Rickard Jakbo