Trafikverket trycker gasen i botten för att lyfta inlandsbanan. Sträckan anses viktig både för totalförsvaret och järnvägens robusthet.
– Det känns mycket tillfredsställande och viktigt att vi nu kan komma igång konkret på marken, kommenterar Björn Söderholm, infrastrukturchef på IBAB.
Inlandsbanan förde länge en lite undanskymd tillvaro men i takt med att den ordinarie järnvägen drabbats av allvarliga störningar, som urspårningen på Malmbanan och översvämningarna i Västernorrland, har allt fler sett ett behov av att hela järnvägssystemet ska bli mer robust, ett skifte där inlandsbanan skulle kunna spela en viktig roll.
Trafikverket har snabbutrett frågan och kommit fram till att inlandsbanan är en kritisk tillgång för totalförsvaret. Man anser också att den fyller en viktig funktion för omledning och redundans vid kriser och driftstörningar.
Konkreta åtgärder
Dessa tankar ska nu omsättas i konkret arbete, meddelar Trafikverket. I juni fick myndigheten i uppdrag att börja med olika förberedande järnvägsarbeten för att tillgodose totalförsvarets behov.
Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för detta i sin vårändringsbudget och en del av dessa pengar ska gå just till inlandsbanan. Trafikverket förklarar nu att man inlett ett intensivt samarbete med Inlandsbanan AB för att snabbt få fram konkreta åtgärder som pengarna kan läggas på.
Blickar framåt
Enligt Trafikverket kan åtgärderna påbörjas redan 2026.
– Dialogen med IBAB är givande, vi delar lägesbild, utbyter kunskap och blickar framåt tillsammans för att säkra ett effektivt genomförande, kommenterar Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef för Järnvägssystem, Trafikverket.
Det man planerat för i år är dels fysiska åtgärder i anläggningen, dels förberedande analyser inför det som komma skall längre fram.
– Det känns mycket tillfredsställande och viktigt att vi nu kan komma igång konkret på marken. Pengarna för 2026 gör att vi kan komma igång och omsätta våra planer i faktisk nytta för järnvägssystemet, kommenterar Björn Söderholm.
Fakta Inlandsbanan
- Inlandsbanan går mellan Gällivare och Kristinehamn.
- Den oelektrifierade järnvägen byggdes etappvis under flera decennier.
- De tidigaste arbetena påbörjades 1907, bland annat på sträckan Ulriksfors–Östersund (1907–1912).
- Den sista delen, mellan Jokkmokk och Sorsele, färdigställdes 1937.
- Mellan 1969 och 1992 lades den reguljära persontrafiken successivt ned och ersattes i stor utsträckning av landsvägsbussar. Därefter har trafiken främst bestått av turist- och säsongstrafik.
- Inlandsbanan AB ägs gemensamt av kommunerna längs sträckan.
- År 1993 återinvigdes banan symboliskt, och IBAB fick statens uppdrag att förvalta sträckan Mora–Gällivare samt ett antal tvärbanor.
- Sträckan Mora–Gällivare är nu öppen för godstrafik.
