Enligt en ny rapport från VTI kan elflyg vara samhällsekonomiskt lönsamt från och med år 2040, förutsatt att teknologin som antagits fungerar. Rapporten rekommenderar att samhället börjar stödja forskning och utveckling, men i övrigt låta marknaden sköta sig själv.
I studien “A cost-benefit analysis of all-electric flight – How to do a CBA for a non-existing technology?” granskar VTI-forskarna Johanna Jussila Hammes och Magnus Johansson de samhällsekonomiska konsekvenserna av helt batteridrivet flyg från år 2030 och framåt. Beräkningen bygger på hur utbud och efterfrågan för flyg såg ut under 2019 och för rutter under ca 1 000 km inom och från Sverige.
Analysen visar att producentöverskottet kan öka jämfört med basalternativet där flygbolagen måste blanda in biodrivmedel i jetbränslet enligt EUs Fit for 55-förslag. Det gör det möjligt för elflyg att redan 2040 vara kommersiellt lönsamt på en del av de rutter som studerats, förutsatt att det då finns elflygplan som har kapacitet att ta upp till 100 passagerare och en räckvidd på 650 km.
Producentöverskottet på elflyget varierar dock mycket mer än det för konventionella flyg, vilket innebär att vissa idag lönsamma rutter skulle vara olönsamma att flyga med elflygplan medan andra skulle bli mycket mer lönsamma jämfört med basalternativet. De påpekar dock också att flygbranschen står inför en stor omställning där det högsta producentöverskottet beräknas sjunka för alla typer av bränsle i framtiden.
Slipper negativa höghöjdseffekter
På plussidan i den samhällsekonomiska kalkylen står också att de så kallade höghöjdseffekterna från flyg kommer att minska. Från konventionellt flyg ökar klimatpåverkan kraftigt vid flygningar över ca 8 000 meters höjd. Med elflyg försvinner denna negativa effekt helt.
På minussidan finns att flygningarna tar längre tid då elflyg antas vara långsammare än vanliga plan fram till 2050. Dessutom har kostnader för de investeringar i exempelvis laddinfrastruktur eller batteribyte på flygplatserna inte inkluderats i studien. Resultaten tyder därför på att samhällsnyttan av elflyg totalt sett är positiv, om än med vissa reservationer.
Forskarna menar att de samhällsekonomiska besparingarna, till exempel på grund av minskade höghöjdseffekter, ger ett visst utrymme att använda offentliga medel för investeringar i ny infrastruktur på flygplatser. De rekommenderar att investeringarna inledningsvis görs på ett fåtal platser för att sedan spridas i takt med teknikutvecklingen.
I övrigt rekommenderar forskarna att samhället stödjer forskning och utveckling av elflyg och den batteriteknik som behövs, men i övrigt låter marknaden verka fritt. ”Inga andra styrmedel verkar behövas för att få elflyg att flyga”, skriver de i rapporten.
