DHL, GLC och LBC är föregångare när det gäller elektrifiering av tung trafik, och i ett seminarium arrangerat av Volvo Lastvagnar på Elmia Lastbil, delade de med sig av sina erfarenheter. “Vi har anställt AI-kompetens för att kunna utnyttja flottan optimalt”, berättade Lars Reinholdsson, vd på LBC Frakt.
I augusti gick fyradagars-mässan Elmia lastbil av stapeln, med många lastbilsentusiaster på plats. En uppdelning var dock tydlig – mellan de som föredrog de dieseldrivna ekipagen, och de som satsar på eldrift.
– Man blir störd när talare uttrycker att de har “en ellastbil i PR-syfte”! Våra elbilar är produktionsbilar, de går i daglig produktion där vi tidigare hade dieselbilar, säger Lars Reinholdsson, vd på LBC Frakt – en av de medverkande i ett seminarium anordnat av Volvo Lastvagnar kring erfarenheter av att elektrifiera tung trafik.
Tillsammans med Maria Nilsson-Öhman, hållbarhetsspecialist på DHL Freight och ordförande för samverkansplattformen Closer, och Bengt Johansson, senior rådgivare på Göteborgs lastbilscentral (GLC) representerar de några av de 70 helelektriska lastbilsflöden som ingår i Closer-ledda projektet REEL, som är ett nationellt initiativ för att accelerera omställningen till eldrivna tunga transporter, och som stöds av programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI).
Viktigt med delad laddning
När DHL redan 2021 satte en 60-tons ellastbil i trafik på sträckan Jönköping–Göteborg liksom i Göteborgsområdet, var det för att visa att det var möjligt, berättar Maria Nilsson-Öhman på seminariet:
– I och med att vi var först var vi dock tvungna att bygga en laddstation i Jönköping – under hård tidspress –för att kunna ta fordonet i drift. Vi fick ta vad som fanns på marknaden, och hade stationen byggts idag hade den sett annorlunda ut, konstaterar hon.
Bland annat hade den haft en integrerad betallösning för övriga användare: Att dela på en laddstation är ett sätt att sprida ut den fasta effektkostnaden på flera kWh, vilket sänker kostnaden för samtliga som laddar.
– Vi hade inte räknat med effektkostnaden i våra kalkyler –det ska man göra kan jag säga. Och i och med att vi var först hamnade hela kostnaden på vår bil. Det har dock blivit bättre – idag har vi både underleverantörer och externa åkare som laddar hos oss, som vi skriver avtal med.
Ställ krav!
GLC har ett tiotal tunga elfordon i drift, och en “semi-publik” laddstation i Gårdsten med 15 laddpunkter, som byggs ut med 8 till och som dessutom kommer att kompletteras med solceller och batterilager i närtid. Laddstationen är integrerad mot GLCs betalsystem. Bengt Johansson delade flera tips på hur man bygger en bra laddstation:
– Det är viktigt att vara aktiv i processen från start, kravställa och sedan testa så att lösningen verkligen gör det den ska, innan man går live, konstaterar han.
– Vi har också satsat hårt på driftsäkerheten, med fyra stora driftenheter: går en av dem ner har vi fortfarande laddinfrastruktur kvar, vilket är väldigt viktigt. Vi är jättenöjda med den lösningen. Det är också viktigt att vara tidigt ute med att prata med elbolaget då det saknas ström i backen.
Ladda smart – maximera nyttjandegraden
Att elektrifiera smart innebär att dela på de fasta laddkostnaderna med andra, att ladda på ett smart sätt (bara “toppa upp” under dagen och sedan ladda där det är som billigast, oftast hemma på terminalen), och att maximera nyttjandegraden hos fordonet.
Att ruttoptimera så att elbilarna nyttjas där de gör störst nytta blir ett allt hetare ämne ju fler elfordon man har i sin flotta, menar Lars Reinholdsson på värmländska LBC, som snart har 25 tunga el-lastbilar i drift.
– Vi har nyligen rekryterat AI-kompetens för att bygga ett systemstöd för att optimera vår flotta. Idag ruttotimerar vi först hela flottan, och sedan går vi in och tittar specifikt på ellastbilarna och räknar ut hur de ska ladda, det är inte optimalt.
LBC bygger även ett regionalt laddnätverk i Värmland, som drivs genom dotterbolaget “Laddbolaget” som nu har åtta publika laddstationer och fem till på gång.
– Ska vi klara av att ställa om vår produktion i LBC – med idag 250 bilar, till 2030 så måste vi ha ett laddnätverk i Värmland. Vi har ett snittavstånd på 10 mil, ganska kort, men vi behöver ändå ett nätverk. Vi bygger detta för 34-meters fordon, med genomkörning och med högspänning och 400 kW snabbladdare, förklarar han.
Kortsiktig politik stör
Regeringens politik – med stort fokus på låga priser vid pump – påverkar inte de tre transportbolagens långsiktiga planer på att ställa om sin flotta. Men den irriterar:
– Sänkningen av reduktionsplikten var ett slag mot mot alla andra lösningar och jag tycker att politikerna agerade kortsiktigt: man var ju överens om det här tidigare, och vissa frågor måste sitta fast. Det är jättestora investeringar som gjorts, som förändras med ett penndrag, säger Maria Nilsson-Öhman.
Elprischocken efter Ukrainakrigets utbrott var även det en black om foten, och man skulle gärna se ett index även för elpriser, likt de man har för att kompensera för fluktuationer med avseende på förarlöner, bränslepris, underhåll och däck.
– Vi vässar uppläggen hela tiden för att få en bättre nyttjandegrad. Det har inte blivit sämre att satsa på eldrivet, men det kräver mer av oss, konstaterar Lars Reinholdsson.
Behöver långsiktiga villkor
Samtidigt sker transportsektorns omställning i förlängningen i styrelserummen hos transportköparna, hos EU och hos investerarna, påpekar Maria Nilsson-Öhman – så omställningen kommer att fortsätta.
– Vår bransch måste ha långsiktiga villkor för att kunna ställa om. Med nuvarande politik skjuter vi bara det oundvikliga framför oss, så att smällen blir hårdare sedan, menar hon.
Lars Reinholdsson på LBC Frakt framhåller de affärsmöjligheter som finns, om man väljer att se dem:
– Även om vi pratar om problem så finns det fler möjligheter, vi klarar av att göra affär på det här med våra kunder, att tjäna pengar på hållbara transportlösningar. Det går att göra bra affärer för det finns många kunder som är intresserade.
Av Klara Eriksson
Parterna som omnämns i artikeln är en del av initiativet REEL, Regional Electrified Logistics. Ett initiativ som leds av CLOSER och utförs med stöd från programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI) för att främja övergången till ett elektrifierat godstransportsystem på den svenska marknaden.
