Har du en fysisk setup i din linjära värdekedja så är det där du ska börja leta efter din cirkulära affär, konstaterade Erik Sandberg, professor i handelslogistik vid Linköpings universitet, på Handelsrådets logistikdag i Jönköping den 29 september.
– Har du fysiska butiker kan second hand vara en bra start, och den linjära logistikpartner du har i dag kommer troligtvis även bli din cirkulära logistikpartner.
Den 29 september samlades ett 60-tal logistikintresserade personer på Kulturhuset Spira i Jönköping, när Handelsrådet arrangerade en trendspaning på temat hållbarhet och logistik.
Först ut att spana var Erik Sandberg, professor i logistik- och kvalitetsutveckling vid Linköpings universitet, med programpunkten ”Logistik för lönsam cirkularitet – affärskritiska insikter för svensk detaljhandel”. Med avstamp i sin forskning förklarade han den cirkulära idén, logistikens roll i det cirkulära arbetet och de logistikutmaningar som handelsföretag möter för att skapa lönsamhet i sina cirkulära affärsmodeller. Hans främsta tips är att man ska “gräva där man står”.
– De flesta handelsföretag har en linjär affärsmodell, och forskning tyder på att det bästa tillvägagångssättet är att utgå från den när man vill utveckla det cirkulära.
Mycket att ta ställning till
Många handelsföretag drar i gång en cirkulär verksamhet vid sidan av sin ordinarie affär. Men i uppstarten stöter många på en mängd strategiska frågor och beslut som behöver tas, konstaterar han, för modeföretag är returfrågan en sådan. I forskningsartikeln Logistikens roll för lönsamhet i detaljhandelns cirkulära affärsmodeller som Erik Sandberg skrivit tillsammans med Arne B Andersson, så är just returfrågan en vågdelare för svenska handlare.
– En av våra deltagare i studien är Care of Carl. För dem är det viktigt med lönsamhet och då behöver få in det som har högt andrahandsvärde i sin värdekedja. En annan deltagare är Polarn & Pyret, som väljer att bara ta in sina egna produkter i sin cirkulära affär, eftersom det är dessa man kan och är bra på. Det är klokt att hitta sin roll i ekosystemet och bestämma tydliga gränser för sin cirkulära affär: Vad är det vi gör och vad är det vi inte gör?
En annan aspekt är hur man ska hantera insamling och sortering.
– En fråga är om man ska vara selektiv redan i insamlingsledet och bara tillåta kunder att lämna in vissa produkter. Alternativet är att ta in allt och sedan sortera, men insamling och sortering kräver både djup produktkunskap och logistikkunskap, och det gäller att hitta avsättning för den extra kostnaden som detta innebär.
Tydliggör kostnaderna
Lönsam cirkularitet är målet, men för att nå dit måste man börja med att kartlägga och synliggöra kostnaderna.
– Logistikkostnader har en förmåga att hamna som en osynlig overheadpost. Det hände när e-handeln började växa för 20 år sedan, och det var inget större problem eftersom volymerna var små. Men när volymerna sedan började växa blev det plötsligt ett jättestort fokus på kostnad.
Att synliggöra kostnader för cirkulära aktiviteter är svårt, men inte desto mindre viktigt, menar han.
– Fundera över kostnader och försök kartlägga dem redan nu – precis som med e-handeln kommer kostnaderna att vara nyckeln till att hitta en lönsam cirkulär affär som går att skala.
Cirkulär logistik är här för att stanna, konstaterar han.
– Svensk handel måste prata mer om det här. Det är viktiga frågor och än så länge har vi bara börjat.
Minskade returer nyckel
Bubblerooms returchef Anna-Maria Petisme konstaterade i sin spaning att det finns mycket att göra för att dels minska returerna, men också hjälpa konsumenterna att handla klokare.
– Det är ingen som köper tre par byxor i olika storlekar och skickar tillbaka två för att de tycker att det är så himla roligt, utan det handlar om att man inte vet vilken produkt man ska köpa. Där har vi som handlare ett jättestort ansvar.
Bubbleroom har bl a etablerat en verkstad för att kunna återställa returnerade plagg till fullvärdigt säljbart skick.
– Ofta handlar det bara om detaljer som gör plagget defekt: en knapp som saknas eller sitter löst, eller någon liten fläck. Vi har en anläggning med tvätt, sömmerska och steamer, som gjort att vi nu kan sälja om hälften av de produkter som tidigare kasserades.
”Räkna med ökad drophhipping”
Arne B Andersson, e-handelsrådgivare på Svensk Handel, bidrog under seminariet med en lägesbild från detaljhandeln. Han konstaterar att returgraden sjunker, att second hand-försäljningen växer – inte minst online via de stora handelsplattformarna – och att utlandspaketen fortsätter att öka.
Omvärlden fortsätter också att vara en osäker plats att verka i, konstaterar han.
– Pessimismen är fortfarande stor, konsumenterna tror att inflationen är högre än den är och osäkerheten som råder i världen verkar aldrig ta slut: Trump ändrar sig fortfarande varje dag, och USA:s nya tullregler påverkar i högsta grad svenska handelsföretag.
Han spanade också kring att dropshipping kommer att öka ännu mer i framtiden:
– Vi pratar om Shein och Temu, men man ska inte glömma att även på Amazon sker en stor del dropshipping från Kina. Sedan kommer AI-tjänsterna som Chat-GTP, där alltfler konsumenter påbörjar sina köpresor idag. De har också plattformsambitioner, och när det händer på allvar så kan vi räkna med att det blir ännu mer dropshipping, konstaterade Arne B Andersson.
Osäkerheter inget nytt
Att omvärlden är osäker är dock ingen nyhet, menade Hans-Inge Almgren, Verksamhetsutvecklare för Nordic Infracenter och projektledare för det reggionala logistikutvecklingsprojektet Evolve.
– Vi har en lång historia av oförutsedda händelser och kan räkna med att detta fortsätter i framtiden. Vi kommer att få en ny pandemi, och vi kommer att få nya flyktingvågor som är betydligt större än de vi hanterat de senaste decennierna, konstaterar han.
Det gäller att förbereda sig och vara uppmärksam på förändringar och se över vad vi gör i våra företag för att hantera förändrade handelsbeteenden, menar Hans-Inge Almgren.
– Vi kommer att ha en åldrande befolkning och vi kommer att ha strömmar av både flyktingar och turister från Sydeuropa när klimatet förändras. Lägg lite tid på att fundera över detta hemma och på era företag, och på hur det kommer att påverka handelsmönstren.
Seminariet spelades in och kommer att publiceras på Handelsrådets Youtube-kanal.
Text och Foto Hilda Hultén
