EU enades förra veckan om nya klimatdelmål: växthusgasutsläppen ska minska med 85 procent till 2040. Branschorganisationen Transportföretagen välkomnar de långsiktiga spelreglerna men betonar att målet kräver omfattande investeringar, tydliga styrmedel och rättvisa villkor för företag inom transportnäringen.
Efter intensiva förhandlingar enades EUs ministerråd och parlament förra veckan om nya delmål i klimatarbetet. Växthusgasutsläppen i unionen ska minska med 85 procent till år 2040, jämfört med 1990. Detta som en del för att nå målet om klimatneutralitet 2050. Överenskommelsen, om än urvattnad i slutänden, ställer tydligare krav på alla sektorer att ställa om verksamheten. Transportföretagen menar att för att kunna uppfylla kraven behövs stora investeringar i ny teknik och infrastruktur.
Beslutet innebär också att införandet av EUs nya system för utsläppshandel för bland annat vägtrafik, byggnader och arbetsmaskiner (ETS2) skjuts upp med ett år, till 2028.
– Beslutet ger tydligare långsiktiga spelregler för klimatarbetet i allmänhet, men också stora utmaningar för transportsektorn. Det är svårt för företagen att planera långsiktigt när spelreglerna på klimatområdet ändras gång på gång. Beslutet att senarelägga ETS2 kan i sak vara rimligt, men det visar än en gång hur oförutsägbart styrmedelssystemet blivit. För transportsektorn, som redan gör stora investeringar i fossilfri teknik, blir den typen av omtag både kostsamma och svårhanterliga, kommenterar Susanne Florentin, biträdande samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Branschorganisationen menar att kraven på effektivare fordon, fossilfria drivmedel och klimatsmarta logistiklösningar kommer att skärpas successivt under perioden 2030-2040. Det ökar investeringsbehoven kraftigt, t ex genom satsningar på ladd- och tankinfrastruktur, elektrifiering, biobränslen och nya transportlösningar. De nya reglerna för redovisning av utsläppsreduktioner innebär dessutom att företag i högre grad måste minska sina faktiska utsläpp, snarare än att förlita sig på kompensation.
– Nu krävs att politiken gör stora ansträngningar för att skapa förtroende för att stödsystem och förenklingsarbete byggs upp med långsiktigt fokus mot 2040-målet. Klimatpremien behöver förlängas, elskatten på el för laddning av tunga fordon behöver sänkas rejält och offentlig upphandling måste utformas för att göra det attraktivare att köra eldrivna transporter, kommenterar Susanne Florentin.
Efter miljöutskottets beslut väntas hela Europaparlamentet anta sin position senare i november. Därefter inleds slutförhandlingarna med ministerrådet och kommissionen, och en slutlig överenskommelse om klimatmålet förväntas under första halvåret 2026.
