Många handlare med fysiska butiker vill styra sina kunder till att lämna in sina returer i butik, då man därmed tror sig öka försäljningen och spara pengar. Men returer i butik är skadligare och dyrare för affärerna än man tror, visar en färsk studie. “Många underskattar kostnaderna och arbetsmiljöproblemen som returerna skapar” säger Fredrik Eng Larsson, forskare vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.
Artikel ur klädlogistik-temat i Dagens Logistik nummer 4 2024
Många menar att butiksreturer är lösningen på returproblematiken i modehandeln: Returinlämning drar kunder till butiken och varorna kan inspekteras lokalt, vilket minskar transporterna. Men i en färsk forskarstudie om butiksreturer, som fritt översatt har titeln “Lager på vift: Den skadliga effekten av e-handelsreturer i butik” visar forskarna att det finns stora kostnader som är lätta att missa när man vill införa butiksreturer.
– Dels handlar det om hanteringskostnader i butiken, men framför allt om tapp i försäljningen på grund av “kannibalisering”, där returnerade varor säljs på rea med låg marginal, på de vanliga varornas bekostnad, berättar Fredrik Eng Larsson, lektor vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, som författat studien tillsammans med kollegorna Olov Isaksson, Christoph Baldauf och Nicole DeHoratius.
Kostar tid
Andra nackdelar med butiksreturer är att det blir stökigt i butiken, och att personalen får mindre tid att ta hand om kunderna.
En butikskedja kan lägga stora resurser på att skapa en attraktiv butiksmiljö, för att sedan belamra butiken med ett rörigt returbord.
– En butikskedja kan lägga stora resurser på att skapa en attraktiv butiksmiljö, för att sedan belamra butiken med ett rörigt returbord. Ofta kommer returvarorna också från ett bredare e-handelssortiment och “hör inte hemma” i butiken; det kan vara manskläder som returneras i en butik som nischats på barnsortiment till exempel. Chansen att man kan göra en framgångsrik försäljning av sådana varor är ganska liten, konstaterar Fredrik Eng Larsson.
För företaget som forskargruppen samarbetade med i studien ledde butiksreturerna till kostnader motsvarande ca 10 procent av omsättningen i butiken, berättar han.
– Totalt gör det att caset för butiksreturer är svagt. Samtidigt ser kostnaderna väldigt olika ut beroende på butikens storlek och sortiment. De negativa effekterna är mindre när det finns mycket personal och ett stort sortiment.
En lämplig väg framåt är att låta butiksreturer ske i ett fåtal utvalda, större, butiker som också bemannas för att kunna ta hand om returer, menar fredrik Eng Larsson.
– En annan lösning är att tillåta returer överallt, men att sedan skicka returerna direkt till de utvalda butikerna för inspektion och återförsäljning. Man får då fördelarna med butiksreturer, som ökad kundtrafik och minskade transporter, men betydligt mindre av nackdelarna.
Av Hilda Hultén
