En automationslöning är inte bättre än analysen som föregår den, konstaterar Tobias Jonasson i en krönika i Dagens Logistik nr 3 2024.
KRÖNIKA Lagerautomationen fortsätter sina erövringar. Fler och fler lager inordnas i olika grad av automation. Det finns heller inget som tyder på att utvecklingen bromsar in. Snarare tvärtom. I takt med att leverantörerna förbättrar sina erbjudanden, blir automationslösningarna mer tillgängliga för en bredare grupp användare. Även mindre lager med lägre transaktionsvolymer kommer att kunna motivera investeringar och dra nytta av de fördelar som automation ger. Som vid all typ av automatisering av manuella processer finns det flera fallgropar att vara medveten om för att säkerställa en framgångsrik övergång. En av de mest förrädiska har att göra med hur vi logistiker normalt är funtade.
Som logistiker baserar vi våra beslut på exakta beräkningar och detaljerade analyser. Vi nöjer oss sällan, eller aldrig, med mindre än det exakta. Uträkningarna baseras på data och fakta processad i geniala, egenutvecklade Excel-modeller. Genom att låta kollegorna förse oss med spådomar om affärens framtida utveckling har vi också satt upp den perfekta gisslan-situationen. Svaren och uträkningarna är ju faktiskt inte bättre än de spådomar vi stoppat in i tombolan – förlåt modellen. Skit in, skit ut liksom.
Logistikens normala är att ständigt förhålla sig till förändringar. Den saknar egensyfte. Existensberättigandet ligger i att tjäna sitt sammanhang och bidra till omgivningens mål och syften. Domen över hur väl vi lyckas bygger till stor del på dugligheten i att snabbt kunna reagera och göra anpassningar. Den härdade logistikern vet nämligen att sammanhanget sällan gör några stora uppoffringar eller kompromisser för att göra tillvaron enklare för oss.
Att påstå att en logistiker saknar förmågan att göra kvalitativa bedömningar utöver exakta beräkningar är givetvis en överdrift. Däremot uppstår viss risk i att vår tilltro till beräkningarna motiverar oss att göra alltför långtgående anpassningar och investeringar. Så länge kalkylerna leder utfallet i bevis anses lösningen vara rätt. Det kalkylerna dock inte tar hänsyn till är att förutsättningarna kommer ändras och att den framräknade bästa lösningen kan låsa upp verksamheten för en lång tid framöver. Göra den mer stel och svåranpassad. Denna risk är i högsta grad närvarande vid investeringar i lagerautomation.
Det finns en mängd olika tekniker för att öka automationsgraden i en lagerverksamhet. Ett noggrant övervägande i teknikvalet baserat på verksamhetens specifika förutsättningar är ett måste för att undvika kostsamma misstag. För att framtidssäkra investeringen är det också nödvändigt att lika noggrant värdera flexibilitet och skalbarhet. Lösningen ska kunna hantera en mängd olika scenarier – även dem vi inte känner till. Vi måste därför akta oss för att ryckas med i ivern att driva mot maximerade effektivitetsvinster och kortare återbetalningstider och därmed förbise lösningens flexibilitet och skalbarhet. Att bygga in sig i en lösning som begränsar det logistiska svängrummet kan på sikt allvarligt inskränka vår möjlighet att leverera uppdraget. Med eller utan gisslan, omgivningens dom blir skoningslös.
Tobias Jonasson
Tobias Jonasson är logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepart
