Livsmedelsberedskapen ska ha fått ett lyft sedan ramavtal om beredskapslager i de fyra nordligaste länen tecknats.
– Vi är säkrare idag om det värsta skulle hända vårt land, kommenterar Jordbruksverkets generaldirektör Anna Olofsson.
Regeringen har avsatt pengar för att Jordbruksverket ska etablera beredskapslager under 2026-2028. Tanken är att se till att befolkningen har tillräckligt med säker mat vid höjd beredskap och krig.
Upphandlingarna påbörjades i höstas och Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten är först ut när Jordbruksverket etablerar beredskapslager för spannmål, ett faktum som stärker Sveriges livsmedelsberedskap anser Jordbruksverkets generaldirektör Anna Olofsson.
– Beredskapslagren ska ses som en statlig försäkring om att det ska finnas tillgång till tillräckligt med säker mat för alla i hela landet oavsett vad som händer, kommenterar hon.
Ingen självklarhet
Flera ramavtal har tecknats för beredskapslagren och enligt Jordbruksverket innebär det att man kan etablera fler lager under åtta år framåt.
– Det har inte varit en självklarhet att kunna etablera beredskapslager i de fyra nordligaste länen med tanke på förutsättningarna i denna del av landet, kommenterar Saranda Daka, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.
– Detta har möjliggjorts av företagens vilja att bidra till Sveriges totalförsvar. Vi har nu ett beredskapslagringssystem där stat och näring hand i hand bygger landets livsmedelsberedskap och säkerhet.
Fyra prioriterade län
Beredskapslagren ska användas vid höjd beredskap, krig eller vid en matbristsituation som inte kan hanteras på något annat sätt. Enligt Jordbruksverket har man prioriterat lager i norra Sverige eftersom de är helt beroende av transporter från södra Sverige för att klara sin livsmedelsförsörjning. De anses dessutom strategiskt viktiga för både Sveriges och Natos försvar och det anses också vara helt i linje med Natos krav på resilienta livsmedelssystem.
Upphandling efter sommaren
Övriga Sverige kommer dock också att få sina lager, förklarar myndigheten.
– Efter sommaren kommer Jordbruksverket att gå ut med upphandling av beredskapslager av spannmål i övriga delar av landet. Vi kommer också att upphandla kritiska insatsvaror som är viktiga för att Sverige ska kunna fortsätta producera mat även i krig. Först ut är mineralgödsel, kommenterar Anna Olofsson, Jordbruksverkets generaldirektör.
FAKTA Beredskapslager
- Beredskapslager av spannmål etableras genom att staten tecknar avtal med privata företag.
- Staten köper initialt en viss mängd vete av leverantörer och betalar sedan leverantörerna för att hantera och kontinuerligt omsätta vetet i sin ordinarie verksamhet. Den mängd som staten har köpt ska alltid finnas tillgänglig och staten ska ha full rätt att använda den vid behov, en modell som kallas omsättningslager.
- I de fyra nordligaste länen kan det utöver denna modell också bli aktuellt med en modell där staten både äger och omsätter den lagrade varan. Detta beror på att det finns så få aktörer i denna del av landet och att det finns få lagringsutrymmen avsedda för spannmål till livsmedelsproduktion. Staten kan då i första hand hyra lagerutrymme av privata aktörer eller som sista alternativ investera i nya lagerbyggnader.
- Enligt ramavtalen kan Jordbruksverket göra avrop och teckna leveransavtal, det vill säga etablera faktiska beredskapslager i de fyra nordligaste länen under den tid som ramavtalen gäller.
- Enligt en ny lag, som träder i kraft den 1 juli, ska staten äga varorna i beredskapslagren som ska fungera som landets yttersta livsmedelsförsäkring. Regeringen ska besluta om vad som ska lagras, hur mycket som ska lagras och var varorna ska lagras. Dessutom bestämmer regeringen under vilka förutsättningar som lagren får användas.
Källa: Jordbruksverket
