Teknikutvecklingen inom tunga elfordon går fort och nu ändrar Trafikverket namnet på sitt Elvägsprogram till Program för Elektrifiering för att släppa in batteridrift av lastbilar som möjlig lösning. “Gränserna för eldriven tung trafik flyttas fram hela tiden” säger Gunnar Ohlin på Lindholmen.
Att elektrifiera lastbilstransporter ligger inte längre så långt fram i tiden.
– Vi har redan visat att tekniken fungerar i stadsdistribution, nästa steg blir att göra laddinfrastrukturen för tung trafik mer regional, säger Gunnar Ohlin, ansvarig för projektet RegionEL på Lindholmen Science Park.
Utvecklingen mot eldrift drivs på av transportköparna, som vill minska sin klimatpåverkan, men också av EUs nya utsläppsdirektiv för vägtrafik.
– Fordonstillverkarna har krav på utsläppssänkningar, som inte kommer att gå att nå med enbart dieseldrift. Det måste fram andra tekniker.
För att få fart på utbyggnaden av laddinfrastruktur krävs fler elfordon på vägarna – och tvärt om.
– Man brukar tala om hönan och ägget, det är därför det här måste ske i samarbete mellan fordonsindustri, åkerier, varuköpare och de aktörer som ska bygga upp infrastrukturen.
För att skala upp tillverkningen och försäljningen behövs ekonomiska incitament.
– Idag är ellastbilar betydligt dyrare att köpa in. Åkerierna har låga marginaler, så där krävs statliga insatser för att hjälpa utvecklingen på traven, t ex ett inköpsstöd eller bonus malus-system likt det för personbilar.
Förstudie om laddinfrastuktur
RegionEL, som inleddes hösten 2019, är en förstudie kring hur laddinfrastrukturen för tunga fordon ska kunna skalas upp i Västra götalandsregionen. Projektet finansieras av VGR och både fordonstillverkare, energibolag, och akademin deltar i projektet.
– Vi samlar alla aktörer för att se vad som krävs för att få igång en utbyggnad. För laddinfrastrukturen finns en del att lösa; vilka aktörer ska äga och utveckla den, hur ska betalningen ske, vart
ska den placeras och hur ska tillgängligheten se ut. Där finns två huvudalternativ, menar Gunnar Ohlin.
– Dels har vi den laddning som kan ske längs med vägarna och som kan kombineras med chaufförernas pausvila, t ex vid bensinstationer och rastplatser. Sen har vi den som kan ske vid terminaler och lager under lastning och lossning, en slags semi-publik laddinfrastruktur.
I sommar ska förstudien inom RegionEl slutredovisas, och förhoppningsvis ska projektet utmynna i ett större demonstrationsprojekt.
– Nästa steg blir att skala upp till att testa tekniken, helst med fler regioner. Laddinfrastruktur för tung trafik är ju en nationell angelägenhet.
Snabb teknikutveckling
När tekniken mognat och produktionen skalats upp, kommer ellastbilar troligtvis vara både billigare och hålla längre än de med förbränningsmotor, menar Anders Grauers, forskare i elektroteknik på Chalmers och med i RegionEL.
– En elmotor är en enklare konstruktion med färre rörliga delar, så det finns ingen anledning att de ska vara dyrare att tillverka. Dessutom ökar livslängden, idag används långtradare i den mest krävande trafiken i tre år, sen byter de till mindre krävande uppgifter för att inte riskera dyra driftstopp. En ellastbil kanske kommer kunna användas för krävande uppdrag i 8-10 år, risken för att drivlinan går sönder är betydligt mindre.
Batteriutvecklingen går också i rasande fart, både inom kostnad, räckvidd och laddning.
– Utvecklingen går så fort så att många, även de som är insatta, inte riktigt hinner smälta konsekvenserna av vad detta innebär. Förmågan att snabbladda blir bättre hela tiden, redan med dagens teknik kan du ladda en lastbil på kanske 45 minuter, i framtiden kanske det tar 15–20 minuter.
En utveckling mot autonoma fordon skulle också gynna eldrift, menar Anders Grauers.
– Det tar ju bort förarkostnaden för att vänta under laddning, och parametern med kör- och vilotider som vi måste förhålla oss till idag.
Utvecklingen går så fort så att många, även de som är insatta, inte riktigt hinner smälta konsekvenserna av vad detta innebär.
Från elvägar till elektrifiering
Den 3 juni ändrade Trafikverket namnet på sitt Elvägsprogram till Trafikverkets Program för Elektrifiering, med motiveringen att ”Den tidigare sanningen om att batterier inte hade kapacitet att driva en tung lastbil är inte längre giltig”.
– Det är ytterligare en bekräftelse på att batteridrift är en del av framtiden, säger Anders Grauers.
Av Hilda Hultén
Projektpartner RegionEL:
Volvo Cars, AB Volvo, Scania, Vattenfall, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Sweco, Rise, Lindholmen och Västra Götalandsregionen.
