Krönika ur Dagens logistik nr 2 2020 – utkommer nästa vecka
Coronakrisen har blottlagt brister i försörjningsberedskapen över hela världen. I Sverige har det främst visat sig på hälso- och sjukvårdssidan genom brist på skyddsmaterial, medicinteknisk utrustning och läkemedel. Sjukvårdens aktörer har löst bristerna på en rad innovativa sätt men alla är överens om att det inte är så det skall gå till.
Den svåraste formen av kris är förstås krig, då sätts alla försörjningssystem på svåra prov. Min viktigaste lärdom, som verksam inom försvarslogistiken sedan 30 år, är att det man har när kriget är slut är det man har när kriget bröt ut minus det som har förbrukats. Det är mycket svårt att etablera nyproduktion eller att importera varor i krig – men allt beror såklart på hur länge kriget pågår och hur omfattande det är.
Det är mycket svårt att etablera nyproduktion eller att importera varor i krig
Andra världskriget innebar svåra umbäranden, men trots allt lyckades länder med både produktionsetablering och handel över gränserna; det handlade dock om nödlösningar av låg kvalitet. Tänk bara på kaffesurrogatet ”cikoria” eller det faktum att när allt virke var slut så övergick man till att elda upp hus som inte användes.
Det finns likheter mellan Corona-krisen och en krigssituation avseende till exempel att förbrukning av vissa förnödenheter som till exempel skyddsutrustning och handsprit ökat kraftigt över hela världen och att brister uppstår. Men den stora skillnaden är att Sverige inte är avspärrat: människor får inte resa mellan länder, men varor kan fortfarande transporteras.
Ett intressant antagonistiskt händelseförlopp under Coronakrisen var att den Europeiska och Nordamerikanska marknaden översvämmades av bedrägliga erbjudanden och undermålig skyddsutrustning. Detta kan enligt vissa ses som ett försök till underminering eller subversion, ett slags ”ekonomisk krigföring” utfört av främmande makt.
Det viktigaste man kan göra som ansvarig för logistik och försörjning i kris är att försöka förutse behoven innan krisen – så att man kan agera tidigt. Behoven handlar inte bara om lager utan om att kommunikation, information och samverkan ska fungera, att det ska finns kompetens och resurser.
Det viktigaste man kan göra som ansvarig för logistik och försörjning i kris är att försöka förutse behoven innan krisen – så att man kan agera tidigt. Behoven handlar inte bara om lager utan om att kommunikation, information och samverkan ska fungera, att det ska finns kompetens och resurser. Det finns ytterligare några åtgärder som beslutsfattare kan vidta:
Beredskapslagring innebär att förnödenheter lagras av offentliga aktörer i särskilda utrymmen. Lagren bekostas och omsätts genom det offentligas försorg. De gamla nationella lagren för såväl olja som läkemedel, sjukvårdsförnödenheter och livsmedel är avvecklade i Sverige. Att återuppbygga dem skulle bli mycket kostsamt. Beredskapslager måste etableras i fred, innan en kris, eftersom när krisen närmar sig vill alla anskaffa de varor som skall lagras.
Förbrukningsdämpning används inom energiområdet, på läkemedelsområdet och även på livsmedelsområdet. Förbrukningsdämpning handlar om att få konsumenterna (privatpersoner eller företag) att förbruka mindre än normalt. Det sker i första hand genom informationskampanjer som riktar sig mot konsumenter men också distributörer och återförsäljare. Det finns inga förbud eller restriktioner utan man manar till förändrat beteende. Denna metod har varit huvudmetod under Corona-krisen.
Ransonering innebär att myndigheterna stryper utbudet och fördelar förnödenheter enligt fastställda regelverk. Livsmedel ransonerades under perioden 1940–1951 och oljeprodukter ransonerades under oljekrisen 1973. Även el ransonerades under 1970-talet. Vid vattenbrist kan bevattningsförbud införas.
Myndigheterna bör utvärdera de förbrukningsdämpande åtgärder som använts under Coronakrisen men också införa ett fungerande ransoneringssystem, så att det finns på plats vid nästa kris. Ett ransoneringssystem kan nämligen inte införas under pågående kris, utan måste förberedas och förankras när det är lugnt och man har gott om tid för samverkan och samförstånd. Vi måste också hitta ett sätt att etablera beredskapslager, helst innovativa lösningar som tas fram i samverkan med näringslivet.
FREDDY JÖNSSON HANBERG
Freddy Jönsson Hanberg är reservofficer, försvarslogistiker och oberoende rådgivare