Ny statistik från SCB visar att genomsnittssvensken lade drygt 42 000 kronor på mat 2025, en ökning med 7,1 procent jämfört med 2024.
– Det motsvarar i genomsnitt 806 kronor per vecka, eller 115 kronor per dag, som varje person spenderar på livsmedel och drycker, kommenterar Mariah Nilsson, statistiker på SCB.
Enligt SCB ökade försäljningen av livsmedel och drycker i Sverige med över 2 600 kronor per person 2025. Totalt lade vi 7,1 procent mer på livsmedel och drycker. Försäljningen ökade med 28 miljarder till 430 miljarder och den ökade både i volym och i kronor räknat.
– Under 2025 köpte vi alltså mer mat, trots att den blev dyrare, kommenterar Hugo Lindblom, statistiker på SCB.
Försäljningen per person ökade med 6,7 procent till 42 027 kronor.
Mejeriprodukterna står starka
SCB har listat enskilda varugrupper och rapporterar att det vi lägger mest pengar på är mjölk, mejeriprodukter och ägg. Under 2025 lade vi 5 449 kronor per person på detta, 472 kronor eller 9,5 procent mer än året innan.
Även köttförsäljningen ökade, med 376 kronor eller åtta procent.
– Vi köpte kött för 5 096 kronor per person under 2025, kommenterar Mariah Nilsson.
Fisk och skaldjur är vi inte lika sugna på. Per person lade vi i snitt 1 314 kronor på det och varugruppen var den som ökade minst, med bara 2,3 procent (30 kronor).
Bananboom
Den största procentuella ökningen står varugruppen frukt och nötter för. Den ökade med 13,6 procent eller 300 kronor.
På fruktsidan var bananen den stora vinnaren. Totalt köpte vi bananer för 3,4 miljarder under 2025. Räknar man per person blir summan 358 kronor, en ökning med 26 kronor jämfört med 2024.
Kaffe ökade och minskade
Även alkoholförsäljningen ökade något, med 1,6 procent. Befolkningen över 20 år lade 6 486 kronor per person på alkoholhaltiga drycker i detaljhandeln under 2025, vilket motsvarar cirka 125 kronor per helg.
Försäljningen av alkoholfria drycker ökade med 11,1 procent. Den största ökningen här fanns inom kategorin kaffe och kaffesurrogat, motsvarande 19,0 procent. SCB förklarar detta med ökade kaffepriser, och noterar att försäljningen minskade i volym räknat. Hushållen köpte alltså mindre kaffe och kaffesurrogat, men lade mer pengar på dessa produkter.
