De senaste 20 åren har textilproduktionen nästan fördubblats. Mycket är drivet av affärsmodellen ”fast fashion” som går ut på att få oss att köpa billiga kläder som slits ut snabbt och sedan kastas. Från Sverige skickas årligen 32 000 ton begagnade kläder till andra delar av världen. Ohållbart, menar Naturskyddsföreningen.
Ur Dagens Logistik nr 4 2024 – Tema klädlogistik
Nu larmar Naturskyddsföreningen om att planeten inte klarar av vår enorma klädkonsumtion. Deras rapport ”Monstret i garderoben” visar att klädindustrin bidrar till en överdriven konsumtion som hotar klimatet på jorden. En stor del av problemet är fast fashion, det vill säga låga priser, snabba leveranser och andra metoder som får oss att köpa massor av kläder.
– Det är enorma värden som står spel, men det syns inte på prislappen och påverkar därför inte kunden som köper, säger Anna-Karin Sundelius, sakkunnig i textilfrågor på Naturskyddsföreningen.
Måste minska garderoben
Under de senaste åren har svenskarna köpt 25 nya plagg per person och år, om man undantar underkläder, strumpor och privatimporterade plagg. Organisationen bakom rapporten anser att vi måste ned till i genomsnitt fem nya plagg per år för att uppnå konsumtionsnivåer i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Hur troligt är det att vi går från 25 nya plagg om året till 5 plagg i genomsnitt?
– Vi har fått positiva reaktioner på kampanjen, men trots det tror vi inte att vi på kort sikt når dit. Men det är inte ett sprintlopp utan ett maratonlopp.
Är fast fashion mest ett hot mot klimatet eller ett hot mot miljön?
– Det är båda delarna. Produktionen skapar stora koldioxidutsläpp och det är inte ovanligt att man eldar med kol. När det gäller miljön och naturen sker påverkan ofta lokalt. Ett exempel är att bomullsodling kräver enormt mycket vatten, och där man tillverkar existerar också ofta en vattenbrist för lokalbefolkningen.
Varför har ni släppt denna rapport just nu?
– Klädkonsumtionen har ökat enormt mycket, och vi har nyligen sett en utveckling mot ”ultra fast fashion”, en extrem variant av fast fashion med ännu snabbare leveranser och lägre priser. Parallellt med detta sker ett EU-arbete för att reglera kläd- och modeindustrin. Därför ansåg vi att det var läge för en rapport och en kampanj.
Allt fler kläder tillverkas
Den faktaspäckade rapporten visar bland annat att textilproduktionen ökar stadigt och att produktionen av material som bomull, polyester, dun och silke leder till relativt stora koldioxidutsläpp per kilo producerat material. Även om den största påverkan kommer från tillverkningen uppstår också en stor klimatpåverkan av transporter och logistik. En uppseendeväckande uppgift är att de billigaste kläderna inom segmentet ”ultra fast fashion” i genomsnitt används sju gånger.
Svenskar köper 25 nya plagg per år i snitt, en siffra som måste ned till max 5 plagg om vi ska kunna nå Parisavtalets utsläppsmål.
Att second hand-konsumtionen nu växer kan ses som ett positivt inslag. Producenter och företag pratar dessutom mer om återvinning och returhantering. Men man kan inte nöja sig med det, enligt rapporten. Naturskyddsföreningen är kritiska till att företag kan räkna hem miljövinster och öka sitt anseende genom att sälja begagnade kläder, samtidigt som de är en del av en industri som får oss att överkonsumera.
– Det är bra att företag testar second hand-sortiment både i butiker och online, men det är sällan frågan ställs om ”Hur mycket ser ni att nyproduktionen ska minska när ni inför second hand”? säger Anna-Karin Sundelius.
– Om planetens resurser ska räcka är en viktig del att kläderna kan användas mycket längre. Det ställer till exempel krav på uthållighet i material och reparationsmöjligheter.
Kläderna måste alltså bli dyrare?
– Ja, vi tror att pris påverkar.
EUs textilstrategi nödvändig
Hon hoppas också på att EU:s textilstrategi kan bidra till en omställning. Den går ut på att kläderna ska ha en längre livslängd, vara reparerbara och återvinningsbara, samt tillverkas med respekt för de mänskliga rättigheterna och miljön.
Kommer EU-lagstiftningen på textilområdet få stor påverkan?
–Jag tror att modebranschen kommer att beröras stort, inte minst för att det är många företag som efterfrågar förändring.
EU-processerna går långsamt, men redan vid årsskiftet kommer privatpersoner inte längre att få slänga kläder tillsammans med andra sopor, vilket är en effekt av ett nytt avfallsdirektiv.
Har ni något budskap till Dagens Logistiks läsare?
– Ja, logistik är viktigt för cirkulära flöden. När kläder ska kunna användas länge kommer det finnas ett stort behov av att transportera både kläder och material. Mer kläder kommer att samlas in och det handlar om att transportera olika typer av material och varor tillsammans och det kommer att påverka logistikbranschen.
Av Rikard Jakbo
Från 2025 ska textilavfall samlas in separat
Från och med 2025 gäller nya krav på utsortering och insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter. Textilier får inte slängas tillsammans med andra sopor och kommunerna ansvarar för att samla in textilavfallet. Det är en följd av hur Sverige har valt att implementera EU:s nya avfallsdirektiv.
